lamentarisk undersökning. Väl vore, om vår regering drefve våra diplomatiska agenter till att, äfven de, utveckla en lifligare och mera omfattande verksamhet än hittills, i detta fall följande Englands gifna föredöme. I den föreliggande blå boken redogöres för arbetarens och de industriidkande klassernas ställning, deras numeriska proportion till andra klasser, de hus eller boningar som de i allmänhet bebo, deras daglöner, arbetsmarknadens ställning etc. Berättelserna häröfver äro meddelade från Basen, Belgien, Brasilien, Danmark, Frankrike, Grekland, Hansestäderna, Nederländerna, Peru, Portugal, Preussen, Ryssland, Sachsen, Schweiz, Spanien, Sverige, Turkiet, Förenta Staterna, Wurtemberg och Österrike. Några af berättelserna äro temligen magra, såsom t. ex. de från Turkiet. Andra deremot, såsom de från Amerika, Frankrike, Preussen och Österrike, innehålla uttömmande meddelanden af betydande omfattning och stort statistiskt värde. Hela boken omfattar nära 600 tatt tryckta sidor. Enligt denna blåa bok, skulle man kunna uppgöra en industriel arbetskarta öfver Europa och Förenta Staterna. Färgläggningen skulle i Amerika vara nästan hvit, under det att skuggan skulle bli allt mörkare, alltsom den drogs öfver Europa, tills den slutligen skulle i öster bli alldeles svart. I Österrike, Sverige och Danmark skulle färgläggningen vara mycket mörk, om man får tro den engelska diplomatien. I Grekland och Turkiet tyckes dock det största armodet råda, och detta tyckes i båda länderna vara ett kroniskt tillstånd. Innan man kan vänta någon förbättring häri, måste många och stora förändringar försiggå i Greklands och Turkiets politiska, finansiela och sociala förhållanden. Fastän Turkiet är i stort behof af skiekliga arbetare, erfar man likväl icke någon efterfrågan af sådana, och de daglöner, som der erbjudas, skulle knappast räcka till att rädda en vanlig europeisk arbetare från att svälta ihjäl. Berättelsen från Portugal säger, att strikes der sällan förekomma bland arbetarne. I Spanien deremot äro de lika svåra som i sjelfva Yorkshire i England och sägas i sjelfva verket rent af drifva hamp-, ylleoch sidenfabrikerna från Barcelona till andra platser. De arbetande klassernas ställning säges vara bäst i Holland och Preussen. De skildras der såsom välmående och lyckliga. Fattigdomen är sällsynt, nöden nästan okänd, hvilket kan anses härleda sig af deras stadga och flit (folkbankerna i Preussen ha i detta fall ätven gjort mycket). Äfven i Belgien är arbetarnes ställning god. Jemväl i Schweiz ha de det förträtfligt, såsom man väl kan tänka sig i ett så fritt land. I Ryssland är deremot arbetarens ställning usel både i afseende I på föda och daglön. i Från Washington skrifves, att det finnes få länder, om ens något, der arbetaren åtnjuter ett sådant anseende som i Amerika. De arbetande klasserna kunna sägas omfatta hela befolkningen. Hvarje menniska arbetar för sitt uppehälle, utöfvar ett yrke eller är engagerad i antingen merkantila eller industriela sysselsättningar, och utöfvandet af äfven det lägsta yrke hindrar ej befordran på den sociala stegen, ty arbetaren i dag kan göra anspråk på presidentplatsen i morgon. Den ständiga inströmningen af emigranter har dock under de sista tjugo åren synbart inverkat på amerikanarne i deras val af sysselsättning och alstrat hos dem en afgjord olust att sysselsätta sig med det grofva kroppsarbetet, för hvilket den nykomne fråmlingen deremot genast kan vinnas. Också är ett anmärkningsvärdt stort antal af främmande arbetare för närvarande sysselsatt i alla grenar af den amerikanska industrien. Den engelske diplomaten anmärker äfven, att fastän främmande arbetare sålunda kunna i Amerika med lätthet få arbete, bör dock ingen europeisk arbetare, hvilken har fast sysselsättning, begilva sig dit öfver, isynnerhet som arbetspriserna der falla, lesnadskostnaderna äro dyra och penningarnes pris vacklar i en grad, som sprider osäkerhet i nästan alla förhållanden. Vi torde bli i tillfälle att återkomma till denna bläa bok, på hvilken vi härmed velat fästa våra läsares uppmärksamhet. På tal om industriel verksamhet, må här antydas den starka utveckling, som Indien synes gå till mötes genom den derstädes i hög grad utvecklade bomullsodlingen. Den ena jernvägen efter den andra öppnas derstädes, och de göra äfven aflägsna distrikter tillgängliga. De indiska bomullsdistrikten stå dessutom nu i närmare förbindelse med Europa än förr genom Suezkanalen, hvilken synes skola föra äfven andra än engelsmän på den indiska bomullsmarknaden. Ett ryskt ångbätsbolag har förbundit sig att föra 400 balar i veckan till Svarta Hafvets hamnar. De senaste uppgifterna från Frankrike antyda, att venstra centern nu åter närmat sig till den högra centern, så att det är möjligt, att äfven den förra kommer att uppmana sina anhängare att deltaga i omröstningen och rösta Åja. Uppgiften synes dock vara något