Göteborgsposten – 21 april 1870, sida 1

Hr Plantat begagnade sig häraf för att göra betjonten en fräga. — Huru! sade han, ett bref från mamsell Laurence? Är hon således ej hemma? — Nej, min herre, för åtta dagar sedan reste hon bort för att tillbringa en tid hos en af fruns systrar. — Och hur befinner sig fru Courtois? — Bättre, min herre, men hon uppger sådana klagorop, att det riktigt skär in i själen. Den olycklige mairen hade plötsligt rest sig upp. Han grep tag i betjentens arm. — Kom då, olycklige, utropade han, kom!... De skyndade derefter sin väg. — Stackars karl! yttrade instruktionsdomaren, hans dotter är kanhända död. Hr Plantat skakade sorgset på hufvudet. — Om det ej vore annat än det! sade han. Drag er till minnes Jean Bertauds häntydningar, min herre.