sta kammaren hrr C. G. Mörner, Montgomery-Cederhjelm, Brusewitz, Nordström och A. C. Raab, samt i Andra kammaren, utom hr Ola Jönsson, hrr Ahlgren, Sv. Nilsson i Österlöf, Liss Olof Larsson, Sparre, Almqvist och Keij. Vid sitt yrkande om bifall till utskottets afstyrkande förslag fogade emellertid grefve C. G. Mörner i Första och hr Keij i Andra kammaren det amendement, att riksdagen skulle hos K. M:t anhålla att, för skatteköpens påskyndande, förteckningar öfver kronohemman och lägenheter, som uti k. kungörelsen d. 15 Dec. 1848 omförmälas, må årligen uppläsas från predikstolarne i sockenkyrkorna och anslås vid tingställena. Det k. förslaget försvarades deremot i Första kammaren af statsrådet v. Ehrenheim å regeringens vägnar, och för öfrigt af hrr Thyselius, v. Koch, Wallenberg, Nordenfelt och Heykensköld; samt i Andra kamma af frih. af Ugglas från ministerbänken samt izöfrigt af hrr Heggström, Nils Larsson, Ahlströmer, Sjöberg, Ifvarson och Kallstenius. Det framhölls från denna sida, att atgäraen vore ett icke ovigtigt steg till förenkling at förvaltningen och det invecklade kameralväsendet, hvilket kunde utan någon nämnvärd uppoffring för statsverket ernäs; att med. den åberopade fideikommissnaturen icke vore synnerligen mycket bevändt, då det numera stode åboerna fritt att sälja besittningsrätten och stoppa köpeskillingen i sin ficka, samt att besittningsrätten utgjorde en för enheten i lagskipningen menlig abnormitet, enär den stode så nära eganderätten som möjligt, men dock föranledde ständiga afvikelser från i allmänhet till dess betryggande meddelade bestämmelser, samt ständiga pröfningar och kontroller från de administrativa myndigheternas sida, under det i öfrigt det som angår eganderättsförhållandena tillhör domstolarnes handläggning. Det kongl. förslaget blef emellertid af båda kamrarne förkastadt, at den första med 53 röster mot 33, och af den andra med 71 röster mot 55. Båda kamrarne antogo derjemte det af hrr Mörner och Key föreslagna, här ofvan omförmälda amendement. Den angelägenhet, som dernäst ådrog sig den jemförelsevis största uppmärksamheten i båda kamrarne var det kongl. förslaget om restitution till bolaget L. O. Smith C:o af erlagd tillverkningsafgift för icke tillverkadt bränvin. Statsutskottet hade afstyrkt förslaget på den grund, att bolaget redan fått återlyfta så stor del af den erlagda tillverkningsafgiften, som för undertillverkning får restitueras, och att ett bifall till framställningen skulle innefatta en nedsättning af den stadgade minimitillverkningen. Flere ledamöter uppträdde emellertid i båda kamrarne, förordande den begärda nedsättningen på grund at billighetsskäl. Den ifrågavarande tillverkningen hade nemligen utgjort ett försök att här i landet införa tillverkning af bränvin af hvitbetor. Experimentet hade ådragit bolaget betydande förluster, och man ansåg det obilligt att staten skulle under sådana omständigheter taga skatt för en tillverkning som ej egt rum. Dessa åsigter förfaktades af hrr Funck, Raab, Odelberg och Bennich i Första kammaren samt af hrr Kallstenius, Rylander, Medin, P. Andersson och Sparre i Andra kammaren. Till stöd för utskottets förslag anfördes deremot hufvudsakligen att hvarje industriidkare, som gjort en misslyckad spekulation, skulle kunna framkomma med dylika anspråk. I denna riktning yttrade sig hrr Montgomery-Cederhjelm, Wallenberg och Brusewitz i Första samt hir Ahlgren, Ifvarsson, Hörnfelt och Liss Olof Larsson i Andra kammaren. I båda kamrarne blef den begärda restitutionen afslagen, i den första med 51 röster mot 22, och i den andra med 95 röster mot 30. Lagutskottets, med anledning af återremisser afgifna förnyade utlåtande med förslag till ändring i stängselförordningen har blifvit af Första kammaren afslaget, af den Andra bifallet, och har sålunda förfallit. Dess förnyade afstyrkande at ifrågasatt be gränsning till viss tid af de i 17 kap. 10 och 11 53 handelsbalken omförmälda förmånsrätter har blitvit af bäda kamrarne bifallet och således äfven denna fråga förfallit. Ett par andra afstyrkande utlåtanden från lagutskottet samt några statsutskottsbetänkanden al mindre vigt — bl. a. om tiden för kapitalafbetalningarne å anslaget till Dalslands kanal — blefvo at kamrarne bifallna. Slutligen har Första kammaren afslagit det at Andra kammaren antagna, af hr Mankell väckta förslaget om en framställning rörande åtskiljande ai landshöfdingeoch militärbefälhafvarebefattningarne på Gotland.