Från IInfvudstaden. Den tillämnade Bazaren för Stockholms högskolas grundfond kommer att snart öppnas. Stockh. Dagbl. berättar härom följande: Deltagandet för denna bazar är stort i hufvudstaden, och allt hvad dermed står i sammanhang har omfattats med till och med lifligare intresse, än man vågat hoppas. I familjekretsarne äro damerna fiitigt sysselsatta med handarbeten af alla slag, hvilka de ämna skänka till det goda ändamålet, och ju närmare det lider till den dag, då dessa arbeten skola inlemnas till de resp. fruntimmer, som godhetsfullt åtagit sig att för bazarkomittens räkning mottaga dem, desto större blir brådskan och åstundan att leverera något af verkligt värde. Det förnämsta värdet ligger dock alltid i den beredvilligbet, hvarmed dessa arbeten eller dessa gåfvor för öfrigt hembjudas. Man ger så godt man kan?, heter det, och den ringa skärfven är lika välkommen, som den dyrbaraste gåfva. Bland de gåfvor, som redan influtit, finner man föremål af den mest olika beskaffenhet, från och med små papparbeten, förfardigade af barn, till och med kostbara briljantringar och andra dyra smycken. En enka har gifvit en för henne mycket kär klenod, nämligen den tapperhetsmedalj at guld, som tillhört hennes numera aflidne man. Andra familjeklenoder lära oupphörligt erbjudas. På detta sätt kommer bazaren för högskolan sannolikt att blifva den mest betydande at de bazarer, som hållits i Stockholm, så mycket mer som ett stort antal industriidkare också lofvat betydliga bidrag och de flesta af våra framstående konstnärer erbjudit sig att lemna vackra konstsaker, som de sjelfva endast för detta ändamål utföra. Man kan förstå, att konstnärsäran, i förening med deltagandet för en stor ide, härvid kommer att uträtta mycket och att det således blir endast värdefulla arbeten, hvilka skänkas och som skola eftersträfvas at konstvännerna, hvilka genom inköp af sådana arbeten verka för det sköna och goda i dubbelt mått. Att bazaren äfven i den yttre anordningen kommer att blifva värdig sitt ändamål, har man stor anledning att förmoda. Lokalen blir stora börsvåningen, hvilken sannolikt kommer att smakfullt för tillfället dekoreras. Hutvudstadens trädgårsmästare hafva erbjudit vackra växter och buketter. För materiel välfägnad är också sörjdt, enär buffet och schneitzeri komma att öppnas samt att förestås af älskvärda damer ur hufvudstadens bästa societet. Det är naturligtvis fruntimmer af samma qvalitet, som skola blifva boutiquieres i bazarens alla saluständ. Några tobakstabrikörer lära ämna förse en cigarrbutik med något lockande för herrar rökare, sannolikt dock endast att hemta, men icke att konsumera på stället. Med få ord sagdt, hvar och en som möjligtvis kan söra något för en sak, hvilken i så hög grad gäller det allmänna, önskar vara med för att visa sin goda vilja. Under så gynnsamma omständigheter kan man tryggt förutsäga att bazaren bör komma att lemna vackra resultat. — Fru Louise Michaelis konsert i Jakobs kyrka sistl. Lördags afton bevistades af enkedrottningen, drottning Lovisa, prins Oscar och hertiginnan af Dalarne; auditoriet tyckes utgöra omkr. 1400 personer. Af Haydns Årstiderna gafs de tvenne afdelningarne Våren och Sommaren, i hvilka fru Michaeli sjöng Hannas och en amatör utförde Lucas parti; hrr Willman och Behrens hade sinsemellan delat Simons parti, så att den förstnämnde sjöng hvad deraf förekommer i våren? och den senare i Sommaren), och löste, säger Dagbl., isynnerhet br Willman sin uppgift, ej alltid särdeles tacksam, på bästa vis. Kören, omkring 50 personer stark, bestående till största delen af fordna medlemmar af det numera upphörda harmoniska sällskapet, var väl inöfvad. Utomdess förekom tvenne kompositioner af inhemska författare: en aria af hr Gille, ett redbart och ordentligt arbete, samt ett rätt vackert stycke ur en messa af hr John Jacobsson. Arian samt solopartiet i hr Jacobssons komposition sjöngos at fru Michaeli. Konserten börjades med ouverturen till ÅAlceste at Gluck. IIofkapellet medverkade på ett sätt som gjorde så väl dess medlemmer som chef heder.