Göteborgsposten – 8 april 1870, sida 3

digt, somzhan ovilkorligt älskar? sig sjelf, eller förnekar, att verlden skapats till Guds ära, varde han förbannad! II. Om uppenbarelsen. 1. Förnekar någon, att den ende och sanne Guden, vår skapare och herre, kan af menniskan med visshet igenkännas genom förnuftets naturliga ljus, varde han förbannad! 2. Säger någon, att den gudomliga tron icke kan skiljas från den naturliga vetenskapen, hvilken har den religiösa och moraliska sanningen till föremål, och att det derföre icke är nödigt, att den uppenbarade sanningen tros vara den uppenbarande Gudens myndighet, varde han förbannad! 3. Säger någon, att det är omöjligt, att den gudomliga uppenbarelsen göres trovärdig genom yttre tecken, och att hvarje menniska derför endast genom sin egen inre erfarenhet skulle bringas till att tro, varde han förbannad! 4. Säger någon, att under ej skulle kunna tima och att derför alla berättelser af detta slag, äfven de som innehållas i den hel. skrift, skulle vara fabler och myter, eller: Under kunna aldrig med säkerhet skönjas och den kristna religionens ursprung derför ej genom dem tillräckligt bevisas, varde han förbannad! 5. Säger någon, att den tro, med hvilken de instämma i evangelicts predikande, endast är en ertygelse, frambragt cenom den menskliga vetenskapens nödvändiga bevis, eller: Guds nåd är endast nödig för den lefvande tro, som visar sig genom den verksamma kärleken, varde han förbannad! 6. Säger någon, att de trognas belägenhet och deras, hvilka ännu icke framträngt till den allena sanna tron, ar lika, så att det står de katolska trogna fritt att betvifla den tro, som de genom kyrkans undervisning redan emottagit, tills de genomfört det vetenskapliga beviset för trovärdigheten och trons sanning, varde han förbannad! III. Om tron och förnuftet. 1. Säger någon, att i den gudomliga uppenbarelsen ej innehålles några sanna och egentligen så kallade mysterier, utan kunna alla trons läror igenkännas och bevisas ur naturliga principer genom det riktigt utbildade förnuftet, varde han förbannad! 2. Säger någon, att de menskliga vetenskaperna böra behandlas utan att något afseende fästes vid den öfvernaturliga uppenharlsen, eller att dessa vetenskapers slutsatser, äfven om de sta i strid med den katolska läran, icke kunna af kyrkan förbjudas, varde han förbannad ! . 3. Säger någon, att det är tillåtet att fasthalla vid eller meddela de af kyrkan fördomda meningar, blott de ej fördömas som kätterska, varde han förbannad! g 4. Säger någon, att det är möjligt att tillägga de af kyrkan uppställda lärorna, allt efter vetenskapens framsteg, en betydelse, olik den som kyrkan erkänt och erkänner, varde han förbannad! Vi fästa våra läsares uppmärks unhet på det hån mot vetenskapen och den menskliga utvecklingen, som innehålles i de kursiverade punkterna. Och dylik fräckhet skyddar Frankrikes fana — Frankrike som dock gjort 1789 ärs revolution!!! Under det påfven i Rom sålunda söker att draga under sin ofelbarhets tvångströja de katolska folken, ökas de olika religionssekterna inom de protestantiska tolken, der det religiösa lifvet också är större, under det at: påfvedömet endast aflat en rå indifferentism. Så t. ex. meddelar en officiel berättelse, att det i Storbritannien finnes ej mindre än 146 sekter. Från Storbritannien meddelas i öfrigt, att den irländska polisen lyckats taga i beslag tvenne vapensändningar för fenierna. Den bekante oförsonlige från Paris Gustave Flourens, befinner sig f. n. i London, Telegrammer. PARIS d. 7 April. Det utskott inom sena ten, som blifvit tillsatt för att afgifra betänkande öfver senatskonsultet, är så sammansatt att man med säkerhet kan förutse att konsultet skall med arklamafjan anfs — Samma utckatt har st