Göteborgsposten – 8 april 1870, sida 2

Alla reste sig från sina platser. — Jag vet hvad det är, sade mairen, jag vet det blott alltför väl; man har återfunnit grefve de Tremorels lik. IV. Mairen i Orcival misstog sig. Salongsdörren öppnades häftigt, och man såg en man som på ena sidan fasthölls af en gendarm, på den andra af en domestik. Mannen, som var helt spenslig till växten, försvarade sig med en kraft, hvilken man hos honom ej skulle kunnat ana. Striden hade redan räckt temligen länge, och hans kläder voro i en gruflig oordning. Han hade förlorat sin hufvudbonad, och hans långa svarta hår hängde ned öfver ansigtet som uttryckte en ryslig ångest. I vestibulen och på gården hördes ursinniga rop af slottsfolket och de nyfikna — de voro öfver hundra — hvilka nyheten om ett brott samlat utanför inkörsporten och som brunno af nyfikenhet att få höra och isynnerhet se. Man skrek i hopen: — Det är han! Död åt mördaren! Det är Guespin! Se der är han! Guespin fortfor att försvara sig med förtviflans raseri. — Hjelp! skrek han i hes ton. Släpp mig! jag är oskyldig!