sattande för svenska staten att göra sådana gällande mot ett bolag med begränsad ansvarighet. För öfrigt kunde tal. af egen erfarenhet vitsorda, att inom England intet tvifvel fanns, att ej svenska staten uppfylt sina förbindelser mot förenämnda bolag. — Grefve C. 6. Mörner yttrade några ord om sättet för detta bolags uppkomst och sanktionerande samt ansåg jemväl den ifrågasatta åtgärden åndamålslös. — Hr Montgomery-Cederhjelm ansåg åtgärden vara at vigt just för att borttaga den i England rådande föreställningen om att svenska staten genom att innehålla de garanterade bidragen till bolaget hade handlat mot öfverenskommelse och uttalade den åsigt att en underlåtenhet att ådagalägga dess fulla befogenhet att handla så, just var egnad att störa vår kredit i England. Yrkade derföre bifall. — Hr Nordström kunde icke fatta, att det skulle skada någons kredit, att uttaga en rättmätig fordran, hvaremot han ansåg en underlåtenhet i detta afseende med skäl kunna betecknas såsom brist på energi. — Hr Lagerstrale lemnade några upplysningar om, huru det förhölle sig med bolagets bildande, samt derom, att flera af de personer, som varit medlemmar deri ensamma representerat den summa, hvarför bolaget iklädt sig ansvar, ehuru den strax derefter in ade penningekrisen föranledt till dess fall. — Vidare yttrade sig i ämnet statsrådet frih. af Ugglas, som jemväl visade olämpligheten af den ifrågasatta åtgärden, samt hrr Wallenberg och Wern, hvilka deremot gillade utskottets förslag, hvilken senare åsigt ock utan omröstning vann kammarens godkännande. Vid föredragning af statsutskottets utlåtande angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning m. m. stannade i Första kammaren endast i nedanstående punkter i olika beslut med utskottets hemställan. Kammaren godkände nemligen, mot utskottets afstyrkande, efter votering med 41 röster med 32, K. M:ts proposition om anvisande för ar 1871 af 15,000 rdr till väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län. I Andra kammaren antogs deremot utskottets hemställan med 66 röster mot 58. — Vidare beslöts i Första kammaren, på hr Stålhammars framställning och i hufvudsaklig ofverensstämmelse med en af honom utaf utskottet afstyrkt motion, att hos K. M:t anhålla om anvisande at 10,000 rdr af allm. vägbyggnadsfonden för omläggning af allmänna landsvägen mellan Hvetlanda och Serarps gästgifvaregårdar inom Östra härad af Jönköpings län. Anslaget förordades af hrr frih. A. C. Raab, Faxe, Arrhenius och Nordström. Andra Kammaren biföll deremot med 94 röster mot 22 utskottets hemställan. Statsutskottets memorial, med förslag till allm. vilkor och stadganden i afseende på ofvannämnda statsbidrag, godkändes af begge kamrarne. Ett hos Andra kammaren framställdt förslag om nedsättning å portot för svar å telegram. remitterades af Första kammaren till dess tillfälliga utskott N:o 1. Andra kammaren sysselsatte sig, utom ofvannämnda statsutskottets utlåtande i fråga om statsrevisorernas berättelse, för öfrigt med åtskilliga, af dess tillfälliga utskott afgifna utlåtanden. Tredje tillfälliga utskottets i anledning af hr A. Bergströms motion föreslagna anhällan hos K. M:t om utfärdande af en författning i fråga om beskaffenheten af och tillsynen å ångkittlar och ångpannor, blef efter någon öfverläggning förkastad. Denna åtgärd förordades af frih. Fock, hvilken dock ville understödja ett förslag, som vore mera omfattande och afsåge hela sundhetspolisen, hrr frih. af Schmidt och Medin, hvilka senare ansågo den ifrågasatta författningen icke vara af behofvet påkallad. Hr Lindberg fann en reglerad kontroll öfver angpannors byggnad och skötsel möta många och stora svårigheter samt kunna lända industrien till mycket förfång, men ville dock ej motsätta sig en författning af den utsträckning, utskottet töreslagit, och hvilken förordades af hrr Beryström och oustafsson. I enlighet med samma utskotts hemställan ogillades hr Staaffs motion om rättighet för svenska ångfartyg, som göra reguliera turer mellan svenska städer och danska kustorter, att efter verkställd inklarering anses och behandlas såsom mellan inrikes orter gående fartyg. Likaledes afslogs efter någon öfverläggning utskottets skrifvelseförslag angående föreskrift dels om blandade bantågens anordnande på sådant sätt, att större väglängd hvarje dag kan tillryggaläggas än som för närvarande eger rum, dels ock att fraktkostnaden för artificiela gödningsämnen, förträdesvis kalk, äfvensom för bränntort varder i möjligaste måtto nedsatt. Hrr frih. Fock och grefve Sparre, som yrkade afslag, fästade uppmärksamhet på, att fraktkostnaderna för nyssnämnda varor för närvarande äro så låga, som det är möjligt att utan förlust hafva dem. Hr Gustafsson ansåg en nedsättning böra ske derför, att dessa ämnen voro bland sådana, som bidraga till produktionens ökande. Hrr Medin och Lars Ersson i Wik ville, i likhet med några reservanter i utskottet, att ett par tredje klassens vagnar måtte få åtfölja snälltågen mot en förhöjd passagerareafgift af 40 öre milen, hvarjemte den sistnämnde önskade nedsatt fraktafgift å ännu ett par artiklar. Hr Keij yrkade återremiss. Deremot biföllos dels 2:dra tillfälliga utskottets skrifvelseförslag om rättighet för landstingen att fastställa afloningar till tjenstemän och betjening vid länens kurhus, dels hr Mankells motion, af utskottet afstyrkt, om åtskiljande af landshöfdingeoch militärbefälhafvarebefattningarne å Gotland. I afseende på sistnämnda fråga framhöllos olägenheterna af dessa befattningars förening hos en person af hrr Mankell, Leijer, Norrby, Hierta och Uhr, hvaremot br Dufva, utan att bestrida olämpligheten af nuvarande förhållande, ansåg detsamma böra fortfara till dess det kunde ordnas i sammanhang med en fullständig omorganisation af landtförsvaret. 3 Utskottsarbeten. Statsutskottet har bl. a. afstyrkt hr Jöns )Issons motion angående förändrade stadganden för Itohrande af arrenden från akademihemman. — Så