Göteborgsposten – 7 april 1870, sida 2

-Åi har väl snart fått nog af landet! Han smålog utan att svara. Man tänkte då och med goda skäl, att som han blifvit jemförelsevis fattig var han ej angelägen att visa sig såsom ruinerad bland dem som bevittnat hans fordna lyx. Han aflägsnade sig sällan, och då endast för att begifva sig till Corbeil, nästan olltid till fots. Der tog han in på bötel Belle Image, som är det förnämsta i staden, och sammanträffade der liksom af en händelse med en ung dame från Paris. De tillbragte eftermiddagen tillsammans och skildes åt, då sista tåget gick in till Paris. — Sannerligen! inföll mairen, för att lefva ensam, ej mottaga någon, ej bry sig om sin nästas angelägenheter är vår käre fredsdomare, enligt min åsigt, ganska väl underrättad! Hr Courtois var tydligen afundsjuk. Han, den främste mannen i kommunen, hade varit fullkomligt okunnig om dessa möten! Hans dåliga lynne ökades ännu mera då doktor Gendron svarade: — Bah! bela Corbeil talade derom på den tiden. Hr Plantat gjorde en rörelse med läpparno som borde betyda: Jag vet ännu en hel mängd andra saker. Han fortfor dock utan reflexioner: — Hectors inflyttning i Valfeui ly förändrade i intet afseende vanorna i slottet. Hr och m:me Sauvresy hade en bror, det var alltsammans. Om Sauvresy vid deantid gjorde slera resor till Paris, så var det, såsom alla menniskor visste, emedan han sysselsatte sig med att ordna sin väns affärer.