säga vägde de detaljer som meddelats honom, redan i hufvudet uppgörande planen till en ransakning. — Ni har handlat mycket klokt, hr maire, sade har slutligen. Olyckan är otantlig, men jag tror som ni, att vi äro de brottsliga på spåren. Dessa tjufskyttar som ni häktat, denne trädgårdsmästare som ej återkommit böra vara delaktiga i detta afskyvärda brott. Hr Plantat hade under några minuter visat tecken till otålighet. — Olyckan är, sade han, att om Guespin är brottslig, skall han ej vara nog dum att infinna sig här. — Åh, vi skola finna honom, svarade hr Domini, innan jag lemnade Corbcil, skickade jag ett telegram till polisprefekturen med begäran om en skicklig polisagent till vårt bistånd, och jag förmodar att han inom kort skall vara här. — Emellertid skulle ni kanske önska att besöka skådeplatsen för brottet, föreslog mairen. Hr Domini gjorde en åtbörd för att resa sig upp, men satte sig åter. — Nej, sade han, jag vill ingenting se förrän vår agent kommit. Men jag skulle vilja ha några upplysningar rörande grefven och grefvinnan de Tremorel. Den värde mannen triumferade ånyo. — Jag kan lemna sådana, svarade han lifligt, bättre än någon annan. Alltsedan grefven och grefvinnun flyttade in i min kommun, kan jug säga att jag varit en af deras bästa vänner. Ah! min herre, hvilka älskvärda och förträffliga menniskor!