ordningens skull här rätta ett litet, i miti nom dem sjelfva bland amerikanarne, hvadan skamfläcken således redan blifvit fasttryckt. Men så är det. När man väl hunnit dö, när allt är för sent, då rusa Åvännerns till att tala om allt hvad de ämnat och vilja göra. Med ett vackert loftal, en ståtlig sorgefest, tror man sig kunna försona allt. Hon fick, gudskelof, en fin begrafning, skref för några år sedan till mig en fattig gesäll, som gjort allt att plåga sin hustru till döds; sex vagnar, vin och bakelser åt begrafningsgästerna; 10 rdr åt presten och 5 åt klockaren. Kistan, af ek, kostade 20 rdr. — — Kunde ni låna mig 25 rdr, vore det bra, ty barnen hafva ingenting på fötterna, qvartalshyran måste betalas, och så har jag att lösa ut en rock från assistansen. Utan att förbise det vackra häri, måste man finna det falska och förvända öfvervägande. Jag tror mig veta, att hr Nissen icke haft råd, om han än önskat det, att ensam gifva Larsson en bättre begrafning; och att han ej kunde gissa sig till att denne efter döden egde så många vänner, är ej att undra på. Han har troligen ändå hulpit den hädangångne mer än många af dem, som nu skrika värst, hvarför sådana hotelser som att svenskarne nog skola hålla hr N. räkning för hans deteende m. m. alldeles icke äro på sin plats. Innan jag lägger ned pennan, vill jag sor bref ar d. 8 Jan, begånget misstag, på hvilket Svenska Amerikanarens n. v. redaktör, hr Sundelius, i sin tidning gjort mig uppmärksam genom töljande klassiskt uppsatta mening: om vi äro prest, så ha vi åtminstone ovetande blifvit det:. Detta är ett påstående som jag ej känner mig hågad att bestrida. Annara har jag nu erhållit en fullt tillförlitlig underrättelse om, att hr S. icke, såsom jag förut hört uppgitvas, under de år han uppehöll sig vid universitetet i Paxton, graduerades ull prest utan endast tjenstgjorde derstädes såsom underlärare — om en vetande eller ovetande, låter jag för säkerhetens skull vara osagdt. Och var det detta, som till allmänhetens kunskap komma skulle. Isidor K.