Göteborgsposten – 29 mars 1870, sida 1

kiksdags-Kaseidoskop-. XVII (Forts. fr. föreg. n:0) Ju mera man i lugn och ro hinner genomskåda det sätt hvarpå statsutskottet gåt ull väga för lösningen af odet ekonomiska problemet, d. v. s. statsregleringen, desto mera öfvertygas man om två omständigheter, den ena att rådman Björk äfven nu hade va rit högst behöflig och att hans frånvaro är en ytterst kännbar förlust, och den andra att statsutskottets ofta upprepade nitälskan för vtatsregleringens uppgörande så, att ingen skatteförhöjning skall erfordras, icke är så all varligt menad. Jag vill nu anföra ett nära till hands liggande bevis derpå och längre fram likaledes ett annat. Under behandlingen af femte hufvudtiteln — sjölörsvaret — föreslogs i Andra kammaren af frih. Gripenstedt, som understöddes at flera ledamöter, art den befintliga tillgången å influtna medel till inköp af spanmålr, 468,000 rdr, skulle till riksgäldskontoret öfverlemnas. Ätt denna summa icke för sitt primitiva ändamål ansågs behöflig framgick deraf, att K. M:t föreslagit densammas öfverförande på krigsfartygsbyggnads-fonden. Om frih. Gripenstedts förslag icke varit välbetänkt, så skulle det ganska säkert bekämpats af krigsministern, chefen för sjöförvaltningen hr Adlersparre och kapt. Palander. Men på detta förslag ville deremot grefve Posse och he Carl Ifvarsson icke ingå. Nu ansågo de sistnämnde herrarne att nära en half millions ofverlemnande till riksgäldskontoret — d. v. s. ull statsverkets behof — icke erfordrades. Man måste deraf draga den slutsats att de i realiteten alldeles icke hafva något emot om ull slut en statsbrist uppstår, som genom ökad beskattning måste fyllas; således återigen här samma dubbelspel som förut spårats. I fullkomlig ölverenastämmelse med grelve Posses för någon tid sedan gjorda påstående: vi hatva ingen fslotta?, hade statsutskottet föreslagit att anslaget till exercis ul! flottans bemanning skulle nedsättas från 480,000 rdr till 100.000 rdr. Deremot invände hr Palander, att ströks detta anslag, så kunde man gerna stryka hela femte hufvudtiteln, ty en flotta utan ötvadt manskap tjenade till intet, och äfven med det begärda anslaget åstadkommes visst icke några öfver drifna öfningar. Men det hjelpte icke mot grefve Posses veto. — Under behandlingen at denna punkt ordades mycket om huruvida en