Göteborgsposten – 28 mars 1870, sida 2

hem som min farfar egde innan 1793 års seqvestering — det hem som nu skulle kunna köpas tillbaka för en obatydlighet och som med några tusen pund, förståndigt använda, skulle kunna återställas till en del af sitt tordna skick. Moder, jag vill säga dig en hemlighet: från så lång tid tillbaka som jag kan minnas att jag hyst en önskan, har jag hyst den enda önskan här i lifvet att återupprätta vårt namn och mina förfäders gods. Snart hoppas jag att denna önskan skall gå i fullbordan, moder — mycket snart. — Victor, detta är ett vansinnigt tal! utropade hans mor orond öfver hans ovanliga ifver. — Nej, min mor, det är talet af en man som står på gränsen af en stor framgång — eller — en missräkning. — Jag förstår ej — — Du behöfver ej förstå mer än att jag spelat ett högt spel, och jag tror att jag skall vinna det. — Är detta spel ärligt, Victor? — Ärligt? ja bevars, svarade läkaren med ett olycksbådande skratt, hvarföre skulle det ej vara ärligt? Lär ej verlden menniskor att vara ärliga? Se här hvilka storart de belöningar den erbjuder för ärlighet. i Han tog upp ett hopviket papper ur sin ficka och ; kastade det på bordet framför modren. , (Forts.)