—7 117 MSI .— OKT I1 1 AUD II AE Lundin, f. Holmgren, 23 72 år, 20 Mars, Landskrone. — — — — — Riksdagen. Båda kamrarne behandlade vid sammanträde i förgår frågan om Bankovinsten. Bankoutskottet har, såsom K. M:t föreslagit, tillstyrkt, att 1,500,000 rdr af bankovinsten för år 1869 (hela beloppet utgör 1,642,950: 94) skulle till statens allmänna behof utbetalas under år 1871. Ledamöterna af utskottet hrr Geijer, Ekman, Croneborg Nordenfelt och Wijkander hafva i afgifven reser tion föreslagit, att hela bankovinsten borde öfverlemnas; hvaremot hrr Agardh, Ericson och Sääf endast velat lemna 75 eller 1,232,198: 21 och hrr J. Rundbäck och O. B. Olsson blott 66 23 94 eller 1,095,287 rdr 29 öre. I Första kammaren afgjordes frågan efter en stunds diskussion, dervid hrr J. J. Ekman, De Marc, Hammar, statsråd. frih. af Ugglas samt hr Reutersvärd förordade utskottets förslag. Hrr Hasselrot och Rydqvist deremot yrkade bifall till hr Agardhs reservation. Utskottets forslag bifölls utan votering. Under den långa öfverläggningen härom i Andra kammaren framställdes yrkande på bifall till bankoutskottets förslag af hrr Mannerskautz, Vult v. Steyern. frih. Gripenstedt, Hierta och Tranchell. ÄAf dessa talare anfördes, att bankens soliditet icke kräfde innehållandet af någon större del utat bankovinsten. såsom reservanterna yrkat, men ati deremot denna vinst vore erforderlig för statenbehof samt att banko-reglementet kunde anses bastämdt föreskrifva bankovinstens öfverlemnande till riksgäldskontoret under för statsverket brydsamma förhållanden. I öfrigt frambölls, förnämligast a frih. Gripenstedt. att den så mycket omtalade konsolideringen af riksbanken icke kunde vinnas genom att använda bankovinsten till utvidgning al lånerörelsen, hvilket otvetydigt vore reservanterna mening, utan endast genom inköp af siltver eller obligationer. Un konsolidering vore icke heller bevötlig, med bankens redan egande stora grundfond af 25 millioner, och en utvidgning af länerörelsen vore i sig sjelf icke något eftersträfvansvärdt samt stode i strid med de ofta uttalade grundsatserna: olämpligheten af att staten uppträdde såsom industr idkare och nödvändigheten af att inskränka embetsmannaväsendet. Det resultat, bankens rörelse lemnat, vore för öfrigt icke så lysande, att deri någo: skäl kunde ligga till dess utvidgning. På ett räntekapital af 60 millioner vore tvärtom en vinst al 1,600,000 rdr alltför ringa. Om hr Agardhs m. fl. reservation, såsom en lämplig medelväg, förenade sig slutligen hrr J. Rundbäck, C. J. Bengtson, II. Larsson i Flästa, Norånv, Lundqvist, Petter Pettersson, P. Nilsson i Kulhult. S. Jonsson, P. Ericsson i Wik, Å. Johansson, C. P. Andersson, 0. Månsson, Uhr, J. Andersson, Medin, H:eggström, Schmidt, Porsbeck, Keij. frih. af Schmidt, L. Pehrsson i Hjulsta, J. Ericson, Sääf och Dufva. Flera af dessa talare hade önskat hela bankovinstens reserverande at banken, men måste afsta derifrån i anseende till statsverkets betryckta ställning. Bankens rörelsckapital borde ökas i jemnbreddu; med folkmängdens tillväxt och industriens utveck ling, men det visade sig, att detsamma alltsedan 184 varit oförändradt. Då för enskilda bankerna stadgats, att till en reservfond städse borde afsättas cn uel af årliga vinsten, måste samma princip följas i afseende på riksbanken. (Härvid anmärkte frih. Gripenstedt att bankens grundfond motsvarade just enskilda bankernas reservfond). Grundfonden behöfde dessutom så mycket mer förstärkas, som den icke nu, såsom under de fordna langa mellantiderna mellan riksdagarne, kan disponera öfver slera ars vinstmedel. hvilka sålunda förr medförde ett slags höjning af grundfonden. lutt annat skäl luge ock deruti, att de till 8 Å I millioner uppgående annuiteterna på de utländska länen gjorde, att den metalliska kassan vore underkastad störreluktuationer än förr, hvarforutan, da metalliskt mynt ej vore i omlopp, hvarje större utbetalning till utlandet nast skulle framkalla en större pakänning på den metalliska kassan. Att banken borde förstarkas, ansåg man derför klart, men man borde nöja sig me 25 procent för att hafva större utsigt att i vid den gemensamma voteringen. Slutligen åberopades exempel från andra länder såsom Norge, Danmark och särskildt brankrike, hvars banksystem särdeles af hr Keij anfördes såsom monstergiltigt. Efter slutad otverlaggning blef hr Agardhs reservation, utan votering, alt kammaren antagen som dess beslut. — Gemensam votering kommer all att anställas öfver denna fråga. Statsutskottets förslag till voteringspropositioner i åtskilliga statsregleringsfrågor blefvo i förgår första gången bordlagda. Samma utskott har i förgår aflåtit memorial dels med förslag till sammanjemkning eller voteringapropositioner i anledning af kamrarnes skiljak beslut rörande de särskilda hufvudtitlarnes anslagsfrågor, dels med yttrande angående erhållna återremisser å åtskilliga punkter under fjerde och femte hufvudtitlarne. mr mr tr NN BA TY TAS MPN —