2—2—2 —-——————— Å Cellsängelset: sjukantalet 4. Epidemiska sjukhuset: sjukantalet 51, inkomna under veckan 1 i koppor och 8 i tyfus. Den ambulatoriska konstutställningen från Göteborgs konstförening öppnas i dag i Norrköping å stadhusets stora salong. Statens jernvägstrafik Februari 1870. Totalinkomsten å 1:a, 2:a och 3:e distrikten har uppgått till 471,540 rdr 3 öre, doraf för passagerare 126,013 rdr 38 öre och för godstralik m. m. 345,526 rdr 65 öre. Samma månad förl. år utgjorde inkomsten 408,433 rdr 39 öre. Å 4:e trafikdistriktet har inkomsten uppgått till 3533 rdr 46 öre emot 1916 rdr 77 öre Februari månad 1869. Patent. Kommerskollegium har tillagt prof. C. A. Ångström patent under 9 års tid å en af honom uppfunnen konstruktion af domkratt. IIetlefrade publicister. Sistl. Måndag timado i Köpenhamns Folkething en händelse, hvartill vi näppeligen någonsin hört omtalas ett motstycke. För att fullkomligt förstå densamma är nödvändigt att känna några förut passerade detaljer, hvarföre vi här nedan fullständigt redogöra tör förloppet af det hela. Under debatten i Folkethinget sistl. Fredag om inkomstskatten riktade statsrådet Fenger några skarpa ord till folkethingsmannen för Aerö, advokaten Steenstrup, med anledning deraf att denne under det att henger utvecklade sina åsigter i saken oupphörligt afbröt honom. Steenstrup svarade vid tillfället ingenting härpå, men vid sammnnträdet sistl. Tisdag tog han deremot så mycket häftigare till ordet. Men istället för att hälla sig till Fenger valde han att fara ut mot tidningarne och deras referater öfver i det passerade, gick derifrån öfver till att kritisera ri ferenterna i allmänhet och utslungade till sist, i det han med ord, blickar och ätbörder direkte vände sig mot referentläktaren, den beskyllningen mot hrr referenter, att de icke blott skrefvo hvad som icke är sannt, utan äfven med flit framkommo med osanningar och smutskastade Iolkethingets medlemmarr. ra med lag röst uttalade, varnande ord från ordföranden föranledde emellertid den hetsige talaren till att något mildra sina uttryck och så fort han slutat nedlade en annan meulem af thinget, redaktören af Köpennmamns Dagblad, Bille, en bestämd protest mot Steenstrups beskyllningar, karakteriserande hans allusioner på en atsigtlig förvridning af sanningen såsom opassande. och sade sig tvärtom med tillförsigt kunna påstå, att de större köpenhamnstidningarnes referater i allmänhet gåfve en sann, ärlig och fullständig bild al förhandlingarne. Steenstrup vidhöll åter hvad han sagt och tillämpade detta särskilt på Dagbladets referater. Härmed syntes denna episod vara afslutad och finansministern Fonnesbech tog till ordet för att åter hänvända tankarne på inkomstskatten, Men knappast hade denne hunnit börja sitt antörande förr än buller och oväsen från yttre salen lockade ut thingets medlemmar, och ministern fick en lång stund tala för tomma bänkarne. Derute tilldrog sig under tiden följande: Referenterna för Dagbladet och FTedrelandet, hrr V. Topsöc och Damkjaer, hade straxt efter Steenstrups sista replik lemnat referentläktaren och begifvit sig in i rummet utanför holkethingssalen samt anhöllo genom en af vaktmåästarne att få et samtal med hr Steenstrup. Då denne slutligen efter upprepade bud lemnade sin plats i thinget och gick ut till de båda publicisterna, begärde dessa i bestämda uttryck en förklaring öfver hvad som skett och i hvad mån han särskilt menat dem och härom utspann sig nu en ordvexling, som slutade med att EUdrelandets referent, hr Damkjaer, utmanade hr Steenstrup, under det att Dagbladets referent, cand. juris V. Topsöe, gick ända till handgripligheter, i det han tillfogade sin antagonist ett eller ett par slag med flata handen midt i ansigtet. Denne vek undan och nu uppstod ett häftigt tumult, hvarunder m.n lyckades skasta undan de båda upphofsmännen till detta beklagliga uppträde. Slutligen blef det dock lugnt i och utom Folkethingssalen. Ordf. meddelade, att de båda referenterna blifvit aflägsnade och hr Bille att han ögonblickligen skilt hr Topsöe från referentbefattningen vid Dagbladet!. Vid att han från hr Steens taga nödiga mått och rande. IIr Steenstrup dast på ordf:s uppford och tillade att han för thingets slut tillkännagaf oråt. trup mottagit en skriftlig berättelse om det passerade samt att han ämnade vidsteg för sakens lagliga beitanmärkte till slut att han enran uppsatt denna berättelse sin del önskade att uppträdet så mildt mätte bedömas som med riksdagens värdighet vore öfverensstämmande. Dagbladet sjeltt slutar sin berättelse om tilluragelsen med följande opartiska och värdiga ord: 3Vi uttala vårt allvarliga beklagande af ett uppförande, som icke låter försvara sig ur någon synpunkt. Steenstrup bade högligen orätt i sina yttranden om reseremterna och hans beskyllningar om uppsätliga osanningar voro icke blott i sig sjelt äre kränkande, utan blefvo dubbelt förnärmande genom att på sådant sätt slungas i ansigtet på personer, som voro afskurna från att törsvara sig. Emellertid kan detta icke ursäkta det nu begagnade såttet till sjelfförsvar. Slag äro dåliga bevis och med knytnäfvarne iillbakavisar man icke förolämpningar. Ilvar sådant än sker, förtjenar det ogillande. Men det är oförlåtligt att för sina egna uppsval2 vo — 1 Utti 10 2— vär 2—————— —-———ASSSS AM 67,5