detta hemtade han sina sekundanter vid den för honom så olyckliga duellen. D. 7 Mars sammanfattade prinsen sina väsentligaste angrepp mot hertigen at Montpensier i flera af hufvudstadens udninga. Hertigen var då i Madrid och vodde sig, oaktadt de råd som i motsatt riktning gåtvos honom, icke böra lemna prinsens förnärmelser onapsta. Ea duell olet derfor beramad till Lördagen. Derpå toljer en berättelse om sjelva duellen, tor hvilken vi här ofvan redogjort. Då underrättelsen om prinsens tal kom till Paris, afsände prinsens broder, konung Frans, genast följande depesch wll Lans i Madrid boende son: Min kära brorson! Du förstår hvilken andel jag tager i den olycka, som trättat dig. Om det kan vara för dig en tröst, så säger jag uig, att du itran denna stund finner hos mig den taders tillgifvenhet, som du förlorat, och vill jag vara i hans ställe. Då den unge mannen derpå utbad sig sin onkels råd, svarade Frans, aw han skulle begrafva siu tar och begitva sig till honom i Paris. Den aflidnes trenne andra barn lät konungen genast komma till sig. Man sade dem, att deras far plötsligt aflidit at slag. I den utländska pressen bar under senaro tider mycket talats om ett jernvägslän, som Turkiet utbjudit och hviiket väckt stor uppmärksamhet på de europeiska penningmarknaderna. Länet är ett premielän, hvilket förutom räntorna (3 44 för obligationer lydande å 400 ircs till ett emissionspris at 150 tres) begagnar sig af boruowtnivg ar betydliga promier såsom lockelsemedel. Emedan en fransk lag at 1836 förbjuder dylikt lotteri, har man framkastat tvitvel om, huruvida ett dylikt län skulle kunna utbjudas i Paris. Enligt ett telegram trän Konstarwinopel har dock den turkiske storveziren Ali Pascha både at det franska och det österrikiska hofvet täu lolte om, att de skola göra, hvad i deras makt står, för att underlätta och befrämja lånat, uppgående till 300 mill. nes. Tillatelser till jernvägarnes anläggning var turkiska regeringen lemnat åt ett bolag at franska, tyska och belgiska kapitalister, i hvilkas spets står baron Hirsch. En parisertidn. yttrar med anledning häraf: Det är tillräckligt att kasta en blick på Europas karta, tör att öfvertyga sig om, att, så fort Turkiet väl blifvit anknutet vid dea stora europeiska familjen genom jernvägarnes fasta band, skall den orientaliska frågan, som nu håller stormakterna i en ständig spänning, otvifvelaktigt komma in på den tredliga lösningens väg. Osterrike arbetar äfven på befrämjandet at anläggningen af det osmaniska jernvägsnätet, och Frankrike ansluter sig helt och hållet till dessa sträfvanden. Orsaken till, att det nya osmaniska lånet icke noteras på den franska börsen, är, alt lagen af 1836, genom hvilken alla slags otterier upphatvas, icke blitvit atskaffad, och aut premielottor äro förenade med det turkiska lånet. Tillsvidare medgifves dock omsättningen under hand af de turkiska obligabonerna. Visserligen har man å börsen atadat kolportörerna at prospekten för denna operation, men orsaken härull var, att denna prospekt ej utgått från innehafvarne at konsessionen, utan från en bank i Lyon. Genom detta åtal kommer det emellertid att bli bestämdt, huru törhållas skall med dylika lån. Otficiösa vinkar ha dock lemnats, att regeringen ej med obehag ser lånets framgang i Paris. Preussen motarbetas starkt al de sydtyska staterna, hvilka ej längre vilja veta t de alltjemt växande militärbördorna. 1 Wärtembergs dep. kammare hafva sålunda 40 medlemmar inlemnat ett förslag mot bibehålandet af det militärsystem, som alliansfordraget med Preussen pätvungit Jandet. Kammaren uppmanas häri att låta regeringen veta, att i de militära institutionerna sådaua föräudringar måste införas som kunna alhjelpa det bestående systemets värsta brister i ekonomiskt och sinansielt hänseende, hvartill förnämligast hör en minskning i tjenstetiden, och att den ej skall kunna bevilja så stora summor som förr till armåens öraingar. Man lorärar, att de för en sådan reduktions geuomfoande behöfliga lagförslagen skola redan vid denna landtdagssession inlemnas. — Åtven i afseende på mättoch vigtsystemet har Wärtembergs dep. kammare antagit en sjelfständ g hållning. Man ville ej antaga den i detia hänseende redan färdiga lagea för tyskarne ensamma, utan föredrog, såsom 058 synes med tull rätt, den parisiska arkiometern framför den preussiska platinastalven, förklarande det ej vara fråga om ett nationalt, utan om ett internat onalt måttsystem, och i detta fall vore Fravkrikes att föredraga framför hvarja annat. Åfven i Baiern vill man korma 24 dn.