Göteborgsposten – 21 mars 1870, sida 1

ton. Nu bellöfver jag ej göra er några vidare frågor för i dag. Kom till mig om ett par dagar och tag under tiden in den medicin jag föreskrifver or. D:r Westbrook skrar ett recept, och mr Dale gick mycket förvånad öfver den ryktbare läkarens frågor. Douglas gick till Fulham på aftonen som vanligt och den första fråga Pauline gjorde honom rörde hans besök hos läkaren. — Ni kan vara fallkomligt lugn, min älskade, svarade Douglas. Doktor: försäkrar mig att ingen fara är på färde. Pauline blef fullkomligt lugnad och under hela denna afton var hon gludare och lyckligare än hon brukade vara — mer älsklig, mer förtrollande än någonsin, tyckte Douglas. Han dröjde en vecka innan han ånyo besökte läkaren och skulle kanhända ha uppskjutit sitt besök ännu längre, om han ej känat den feber och mattighet hvaraf han led svarare tillän aftaga. Denna gång tycktes doktor Westbrooks sätt vara allvarsammare och oroligare än vid förra besöket. Han gjorde ännu slera frågor och slutligen efter att uppmärksamt ha undersökt patienten sade han allvarligt. — Mr Dale, jag måste säga er rent ut att jag ej tycker om era symptomer. — Ni anser dem oroande? — Jag anser dem besynnerliga, snar re än oroande. Och som ni ej är nervös till er natur, tror jag att jag kan våga säga er fulla sanningen.