Göteborgsposten – 14 mars 1870, sida 1

helt lugnt smyga lig igenom hans sofkammare, utan att en enda af husets in vvänare visste derom. James Harwood var invigd i hemligheten och naturligtvis hade han ej underlåtit att för sin vän mr Maunders eller Svarte Milsom omtala Mathew Brooks små felsteg. Mr Maunders lyssnade till berättelsen med intresse såsom han gjorde till allt som rörde hushållet i slottet. Det var kort efter detta samtal som mr Milsom blet inbjuden att supera i slottet. Åtskilliga partier kort spelades af mrs Trimmer, kokerskan, Matthew Brook, kusken, James Harwood och Thomas Milsom, för siiliskupet bekant under namnet mr Maunders. Matthew Brook och han voro medspelare, och det skulle af hvar och en som velat göra sina observationer kunnat märkas att Aisom egnade mera uppmärksamhet åt sin medspelaro än åt sjelfva spelet. Wuistpartiet upphörde då duken skulle läggas på det stora bordet för supdu och männen samlades för att röka i den stora fyrkanten utanför betjentsalen. Milsom, som hittills egnat sin uppmärksamhet uteslutande åt kusken, närmade sig nu till James Harwood, under det man gick fram och tillbaka. . — Hvar är den lilla dörr som Brook smyger sig igenom då han kommer för sent hem om qvällarne? frågade: han Harwood likgiltigt, men dock sänkande sin röst till: en hviskning. — Vi komma just nu till den, svarade betjenten; den der lilla dörren till höger är det. Stephens är en godhjertad karl och lemnar alltid sin dörr origlad, då gamle l