XV. Soorte Milsom eller som han nu kallade sig mr Maunders gjorde sig noga underrättad om allt som tilldrog sig i Raynham Castle. Den som gaf honom underrittelserna var hans vän James Harwood, hvars besök han uppmuntrade genom den mest frikostiga gästvänlighet. Mr Maunders var isynnerhet intresserad af den vård som egnades arftagerskan till Raynham Castle. En dag, sedan han ledt konversationen in i denna riktning, yttrade han: — Man skulle kunna tro dem vara rädda för att nägon skulle försöka stjäla bort barnet. — Alldeles det ja, mr Maunders, svarade Harwood. En dag hörde jag kapten Copplestone säga till mrs Morden, att barnet har fiender — bittra fiender, sade han, som kunde försöka göra det skada om man ej noga såg efter det. — Jag har kännt er en lång tid nu, mr Harwood, och ni har tagit många glas rompunsch hos mig, sade Svarte Milsom; men under hela tiden har ni ej en enda gäng föreslagit att presentera mig för era kamrater eller bjudit mig på så mycket som en kopp th i betjeningens rum på slottet. — Ber om förlåtelse, mr Maunders, svarade betjentrs inställsamt; men för att bjuda en vän på en kopp thå eller en liten supå utan tillåtelse af hushållerskan men Smithson, dertill fordras att ha vida mer att säga eller en mycket vigtigare plats än jag har. (Forts.)