— Sade hon det? frågade kaptenen synbart rörd af detta bevis på dottrens kärlek. Då betsiflar jag ej hennes tillgifvenhet för mig. Jag har aldrig fått hennes bref, och hvarföre George Jernam skulle skudda stoftet af sina fötter straxt efter det jag farit och segla Gud vet hvart, det är mer än jag kan säga. Jag börjar tro att den bäste sjöman som någonsin plöjt oceanen ej duger till en äkta men. Jag ångrar att jag lät min flicka gifta sig med en kringflackande sjöman. Men jag skall skynda mig att uträtta mina affärer i London och resa ned till Devonshire för att se till min stackars Rosa. Jag förmodar att hon bor nere vid kusten, der Jernams tant bor? — Ja, sir, Allandale — eller Allanbay — elier något dylikt tror jag de kalla stället. — Ja, Allanbay — jag minns det, svarade kaptenen. Jageiskall försöka uträtta de affärer jag har om händer i afton och resa till Devonshire i morgon. Kaptenen reste sig hastigt från stolen, satte hatten Farts fr Na 57.