Göteborgsposten – 8 mars 1870, sida 2

En dag kom han hem med ett mycket nedslaget utscende, och då hon gjorde sin vanliga fråga svarade han i sin dystraste ton. — Jag har hört något som du ej skall tycka om utt erfara, alldenstund det låter som en dödsringning för alla dina förhoppningar. Du vet att Douglas Dale är medlom af Phoenixklubben lika väl som klubben Forum. Jag tillhör ej Phoenix, som du äfven vet, men jag träffar Dale tillfälligtvis på Forum. I går frukosterade jag hos lord Caversham, medlem af Phoenixklubben och bekant med Dsle; af honom erfor jag att Douglas Dale offentligen förkunnat sitt tillämnade giftermål med Pauline Durski. — Omöjligt! utropade Lydia. Hon hade genom sin bror hört Pauline och villan på Fulham omtalas, och hon hatade den vackra österrikiskan för den tjusningsförmåga för hvilken hon var beryktad. — Det kan ej vara sannt, utropade miss Graham och blef karmosinröd af harm. Det är en af lord Cavershams dumma historier och jag vågar påstå att den saknar ringaste grund. Jag kan ej och vill ej tro att Douglas Dale kan gifta sig med en sådan qvinna som madame Durski. — Du har aldrig sett hebne? — Naturligtvis icke. — Var då ej så säker på din sak, sade kapten Graham som var elak nog att finna ett visst nöje i sin systers förargelse. Paulino Durski är en af de vackraste qvinnor jag någonsin sett — ej öfver tjugofem år gammal, clegant, fängslande, nobel — en qvinna för hvars skull en klokare man än Douglas Dale gerna skulle vilja uppoffra sig.