Göteborgsposten – 28 februari 1870, sida 2

Asker m. fl. uttalade sin tacksamhet för det initiativ till befrämjande af sjelfverksamhet och sparsamhet hos landets befolkning, som af Fosterländska Föreningen utgått, och redogjorde för hvad i sådant syfte inom de resp. hushållningssällskapernas distrikt blifvit åtgjordt. ombuden beslutade till sist att genom en särskild skrifvelse fästa hushållningssällskapens uppmärksamhet på nyttan och nödvändigheten af att genom skrifter (flera sådana hade Fosterländska Föreningen erbjudit sig att tillhandahålla) sprida kännedom om ränteoch kapitalförsäkringsanstalter samt om fördelarne af desammas begagnande, äfvensom på behöfligheten af att i de olika orterna bilda särskilda föreningar till befrämjande af insättningar uti dylika anstalter samt deraf, att genom dessa eller på annat sätt kunde beredas tillfälle till penningars insättande i och öfversändning till anstalter af ifrågavarande beskaffenhet. I anledning af hr Wijkanders motion om ändringar i föreskrifterna för insamlande af primäruppgifterna till jordbruksstatistiken hade komiterade föreslagit, 1:o att hushållningssällskapernas ombud måtte hos k. landtbruksakademiens förvaltningskomitk anhålla, det täcktes komitn från samtliga hushållningssällskapens förvaltningsntskott, till d. 1 Dec. detta år, infordra motiverade yttranden rörande de förändringar i nu gällande föreskrifter för insamlande af primäruppgifter till jordbruksstatistiken, som af utskotten anses önskliga och lämpliga, och 2:o Att nu församlade ombud inom sig utvälja en komitå af 5 ledamöter att sammanträda i Stockholm d. 15 Jan. 1871, för att, med ledning af förvaltningsutskottens yttranden, afgifva sitt betänkande i denna vigtiga fråga, vid det sammanträde med hushållningssällskapens ombud, som nästa år kommer att hållas. Denna hemställan blef på yrkande af hrr Almqvist, Key, grefve J. O. Mörner m. fl. förkastad, hvaremot ombuden förenade sig om hr Wijkanders motion, att hushållningssällskapernas nu församlade ombud måtte i skrifvelse anhålla, det K. M:t täcktes taga under ompröfning, huruvida de lättnader vid insamlandet af primäruppgifter för jordbruksstatistiken, som chefen för statistiska byrån i memorial af d. 30 Sept. 1869 förklarat kunna, efter hans uppfattning, utan svårare olägenheter tillåtas, må, utan hinder af hvad k. cirkuläret af d. 3 Mars 1865 i ämnet föreskrifver, medgifvas hushållningssällskap, som åtminstone för närvarande icke finner för sig möjligt att åstadkomma årliga primär-uppgifter i den omfattning och till den utsträckning, som merberörda cirkulär bestämmer. Riksbankens veckorapport. Sedan förra veckorapporten bar beloppet af utelöpande sedlar minskats med 181,837 rdr 59 öre, obexagnade andelar af kreditivoch låneförlag med 77,838 rdr 32 öre samt metalltörrådet med 14,519 rdr 22 öre; hvaremot depositionerna ökas med 235,537 rdr 35 öre och bankens reservylond med 9,619 rdr 34 öre. Dödsfall. Kommendören i k. flottan, chefen tör sjökrigsskolan m. m. Olof Georg Aug. Herkepe afled sistl. Thorsdags afton i Stockholm, efter knappt en veckas sjukdom, i en ålder af nyss fylda 53 år. — Nya Dagl. Alleb. egnar åt den aflidne följande minnesruna: Inom kretsen af vänner och kamrater inom vapnet har djupt deltagande förnummits öfver den stora förlust, som flottan lidit genom kommendören Herkep6s död. Född d. 11 Febr. 1817 å egendomen Skehult 1 Jönköpings län var Herkep redan 1828 sjökadett å kronolastbriggen Två Bröder under expedition till Medelhafvet. Två år derefter ingick han som kadett vid krigsakademien på Carlberg och blef 1837 sekundlöjtnant vid K. M:ts flotta. År 1842 erhöll han stipendium för att ingå i engelsk örlogstjenst och tjenstgjorde derunder såsom midshipman på åtskilliga engelska krigsfartyg. År 1848 blef han adjutant hos kommendanten i Karlskrona, permitterades året derpå för att tjenstgöra på den danska fiottan och anställdes på sregatten ÅIIavfruen vid blokaden af Stettin. Utnämndes 1854 till kaptenlöjtnant och blef samma år adjutant hos befälhafvande amiralen i Karlskrona samt ledamot af örlogsmannasällskapet derstädes; blef 1858 kapten i flottan, 1861 riddare af Svärdsorden, kommenderades året derpå som chef på korvetten Lagerbjelke under expedition till Brasilien, Platafloden och Goda Hoppsudden, blef 1863 kommendörkapten och 1864 ledamot i en komite för utarbetande af förslag till sjöofficerares uppfostran. År 1866 erhöll han kommendörsgraden vid flottans ombildning, utnämndes 1867 till chef för sjökrigsskolan och ledamot i förvaltningen af sjöärendena. Samma år beordrades han att afresa till England för att öfvervara en revy af engelska örlogsflottan vid Spithead samt derefter besöka och inhomta kännedom om skolskeppen för bildande af betäl för den engelska så väl örlogssom haudelsflottan. Den aflidne hade utmärkta både teoretiska och praktiska kunskaper, egde ett klart och tydligt, ibland humoristiskt och lekande skrifsätt, hvarom flera af honom författade afhandlingar i örlogsmannasällskapets tidskrift bära vittne, och under sina många expeditioner med örlogsfartyg lät han aldrig något tillfälle förgå obegagnadt att anteckna hvad han för vapnet eller för handelns och sjöfartens betryggande ansåg vara af nytta. Få officerare inom flottan hafva blifvit så ofta och ständigt använda som han. Herkep dog ogift. Ängkorvetten Gefle. Chefen å nämnde korvett, kommendörkapt. F. Thorssell, rapporterar d. 9 Jan, att han lemnade Montevideo d. 2 och ankom d. 4 samma månuad till Buenos Ayres, å hvars redd befunno sig 24 norska och 6 svenska handelsfartyg, hvilka, i an