Göteborgsposten – 16 februari 1870, sida 2

år. Den aflidne, som bevistat 1814 och 15 årens fälttåg, innehade medaljen för tapperhet i fält. Den på Gefle-orten antagligen äldsta person, fru Brigitta Ohman, enka efter öfverstelöjtn. C. G. Eckman, afled d. 7 d:s å Forssbacka bruk, i den höga åldern af nära 94 och ett sjerdedels år. Den aflidna hade, omgisven af kära anförvandter och verksam intill sin lefnads slut, åtnjutit en lycklig ålderdom och, sällsynt nog, fått se barn omkring sig i sjerde led. Misslyckade rymningar. I Måndags e. m. vid 4-tiden beredde sig en fånge tillsälle att rymma från nya straff fängelset i Karlskrona och skyndade så fort han förmådde öfver isen. Fribeten blef dock kort, ty ett väl riktadt skott åt benen jemte en förföljande fångknekt och en soldat hindrade snart rymmaren, hvilken då han greps ej sjelf förmådde återvända till fängelset. Föga angenämt måtte det dock ha varit för honom att blifva på sätt nu skedde hemburen af sina väktare. Bagaren M. J. Ekelund i Malmö, hvilken i Lördags åtta dagar sedan föreattes i konkurstillstånd, afreste påföljande Måndag till Köpenhamn och hade för denna resa vidtagit så omfattande förberedelser, att en af hans borgenärer, som erhållit vetskap derom och misstänkte resans utsträckning till obekant: ort, telegraferade till Köpenhamnspolisen, genom hvars försorg Ekelund ofördröjligen tranporterades till hemorten. Efter med E. hållen ransakning om afsigten med hans resa, blef han genast i häkte inmanad. Genom kolos har åter ett menniskolif blifvit spilat. En målaregesäll vid namn Ekstam, hemma i Motala, endast 25 år gammal samt känd såsom en ordentlig arbetare, har neml. i Onsdags i Helsingborg, hvarest han konditionerade, ljutit döden derigenom, att han gått till hvila i sin bostad efter att förtidigt ha skjutit kakelugnsspjellet i rummet. Snålheten bedrager visheten, I medio af Novemb. månad sistl. år inträffade i Borås att en enka vid namn Britta Ekeroth i sinnesförvirradt tillstånd afhände sig lifvet medelst dränkning. Man draggade förgäfves efter liket, hvilket ej förr än nu återfunnits, törfruset och inisadt, så att det är nästan oi genkänneligt. Ryktet vill, säger Borås Tidn., i gumman Ekeroths sorgliga öde spåra en nemesis divina. I hennes sinnesförvirring -— möjligen förorsakad af ett uppskrämdt samvetes gissel — skall hon nemligen hafva anklagat sig, att genom för långt drifven sparsamhet och otillräcklig föda till en del förskyllat den sjukdom, som sedan lade hennes man i grafven. En del af det lilla penningebelopp, som hon genom denna njugghet säges hafva sparat, lärer hon beständigt burit på sig, som man tror insydt i hennes a. k. stubb, hvilken hon icke till någon, eller för något pris ville lemna ifrån sig. Efter mannens död förföll hon i den sinnesförvirring, som slutade på törenämnde sorgliga sätt; men hennes kära stubb, på sätt och vis roten och upphofvet till hennes olycka, följde henne också i den våta grafven. Breflåda. Den insända uppsatsen rörande ett anfall mot vår korrespondent i Amerika Isidor