Göteborgsposten – 16 februari 1870, sida 1

Ärfvingen till Raynham. Af M. E. hraddon. (Förf. till Lady Audleys hemlighet m. fl.) Öfvers. från Engelskan. Ja, Lionel Dales försvinnande hade varit ett dunderslag för baroneten, men ett dunderslag hvars fall han rysande förutsett hvarje dag, hvarje timma efter sin ankomst till Hallgrove. Ljusen blefvo mer och mer tydliga. Hästen kom ut på en landsväg och fem minuter derefter befaun Reginald Eversleigh sig i en liten småstad. Ljus lyste i fönstren till ett värdshus. Porten stod öppen och inifrån värdshussalen hördes ljudet af glada röster. — Huru lyckliga äro ej dessa bönder — dessa britiska kreatur, som ej ha annat än sitt dagliga bröd att sörja för! utropade Reginald. Han afundades dem och skulle i detta ögonblick gerna velat byta med den simplaste digsverkare. Men det var endast för ögonblicket som ett skuldbelastadt samvetes ångest tog denna form. Han var en man som älskade verldens nöjen och lyx mera än han älskade sjnuesfrid — mera än han älskade sin egen själ. ) Forts. fr. N:o 37.