Göteborgsposten – 15 februari 1870, sida 3

Från silufvudstaden. Komministerval förrättades sistl. Söndag i Jakobs församling dervid t. f. bataljonspred C. A. Leopold erhöll 1503, kommin. Rund qvist fr. Ekesjö 255 och kommin. Pettersso: tr. Norrköping 212 röster. — Natten till sisti. Söndag afled plöte ligt af blodstörtning grossh. Chr. Av. Cantzler 42 år gammal. Den aflidne var, säger Dagbl. trämste hufvudintressenten i den ansedda fir. man N. M. Höglund, och hade i denna egen. skap samt inom den enskilda vänkretsen tillvunnit sig förtroende, aktning och tillgilven het. Firmans betydande verksamhet kommer alt hädanefter vårdas af endast grossh. C. A Lindroth, som under en följd at år varit den aflidnes kompanjon. — Skånska hypoteksföreningens ombul i hufvudstaden är numera Skandinaviska kreditaktiebolaget. — Stockholms arbetareförening hade i Söndags en soirå till förmån för högskolefonden dervid bl. a. fil. d:r C. von Bergen höll ett intressant föredrag öfver den blifvande högskolans betydelse och ändamål. — Sällskapet Idun hade i Lördags alton sammankomst, då professor N. J. Anderson höll ett föredrag om det märkliga samband, som eger rum emellan insektverlden och blommorna vid framalstrandet af de sistnämndas frön. Konstexpositionen för afton visade en ny landskapstafla at Palm samt en dito, stort kustparti, af Edv. Bergh. — Tvenne damer, fruarne Zambelli (från Rom) och P:hl ämna att börja en serie töreläsningar (lectures), den förra öfver den italieuska, den senare öfver den evgolska litteraturen. — I Dag. Nyh. för igår läses: Den lilla natursångerskan Wendela Anderssons soirs gafs i Lördags i Musikaliska akademiens lokal. Hen sjöng sex sånger med samma hjertliga uttryck, men med tydligare prononcation af texten än förr. Den lilla 11-årige, skicklige pianisten August Hyllested spelade tre soli med en säkerhet och ett musikaliskt föredrag som en gammal pianist. Akademiens elev hr Heintze utförde med stor skicklighet ett svårt solo på orgel, och den lille 11-årige gossen Brink spelade tillsammans med Hyllested Preciosaouvertyren i samma lifliga tempo som orkestrarna bruka taga densamma. Alla numren applåderades mycket af den högst animerade publiken, och hvar och en täflade slutligen om för att få taga afsked af det älskliga naurbarnet Wendela.