Göteborgsposten – 15 februari 1870, sida 1

E A — — icke i den kuvgliga statsverkspropositionon blifvit upptagen, var helt enkelt den, att då nämnde proposition afgafs, var det icke definitift asfgjordt att andra klassens beväringsmöten skulle inställas. Beslutet derom kunde ej af krigsministern föreslås förr än underrättelse inkommit om resultatet af de för beväringsmanskapets förplägning hållna entreprenadauktionerna blitvit kändt. Sedan K. M:t d. 7 Februari beslutat, att andra klassens beväring icke skulle öfvas, uppkom derigenom en besparing, hvilken krigsministern i töljd ar K. M:ts nyssnämnda beslut varit betänkt föreslå måtte blifva will statsverket öfverlemnad. Hvad de öfriga punkterna i mterpellattonen beträffade, och med hvilka afsågos att medelst besparingar på reservationsanslagen minska statsbristen, så hänvisade finansministern (till den k. propositionen, som samvetsgrannt blifvit uppgjord. Deretter vände sig talaren mot interpellautens uppgift att på allmänna beväriogstonden skulle finnas en behållning stor 850,000 rdr; men han hade dervid sorbisett att K. M:t på denna fond auvisat ganska botydliga belopp att utgå, och att den uttryckligen är afsedd för beväriugsiurättningens ytterligare utbildning, säledes icke bör ull andra statsbehof användas. För bevaringen behötdes baracker och bättre beklädnad, hvartill den nu befintliga tonden icke blet tiliräcklig, och ansågs det som en ovilkorlig skyldighet att tillse det landets ungdom väl vårdades, så följde deraf att tonden ej togs i anspråk för andra för den främmande ändamäl. — I afseende på de i interpellationen omtörmälda disponibla beloppen ä 5:te hafvudtiteln, så visade talaren att grefve Posse hade upptagit dessa så, som de belunnos d. 1 Jan. 1869, men icke gjort sig underrattad om att betydhga utgifter sedan egt rum, eller förestodo. Resultatet af den kritik, som hr finanswinistern anställde öfver gretve Posses beräkningar, blef att den benällning, det ölverskott, som möjligen kunde uppstå och komma statsverket till godo, sammankrympte från 1,523,000 rår, enligt grefve Posses beräkning, till omkring — 50,000 rår. Deretter erinrade finansministern, att det vore önskvärdt om representanterna, innan de uppträdde med anmärkningar mot regeringen, törut noga undersökte förhållandena, och vidare gjorde tal. den frågan, om det ej för det gemensamma arbetet mellan riksdagen och regeringen vore både lämpligt och nodvändigt att oppet vända sig till regeringens ledamöter för att få upplysningar, hvilka stadse med allt tillmötesgående lemnades. Slutligen och med anledning af interpellantens yttraude att ställningen vore iörtviflad, så erinrade hr finansministern, alt då en förböjning i bränvinsskatten och på bevillningen soreslagits, så hade det skett tör att utjemna den besintliga statsbristen. Anser riksdagen att bränviasullverkningen kommer att uppgå till 14 milnoner kannor, så erfordras ingen ökad bränvinsskatt. För öfrigt hade man förbise.t att en verklig skattenedsättning egt rum derigenom att kronotionden kommer att utgå eter olika grund mot förut. Det kan ej förnekas att frih. af Ugglas utredning gjorde ett särdeles godt intryck, alt den besanns fullt upplysande, och att ibland åhörarne blef flertalet öfvertygadt om att grefve Posse törlupit sig — en törlöpning desto mindre ursäktlig som grefven är statsutskottets ordförande, af hvilken man eger berättigade anspråk på större sakkännedom, varsamhet och grannlagenhet. Grefve Posse insåg ock att hans ställning rubbats genom srih. af Ugglas värdiga uppuädande. Han började sitt anförande med att beklaga om han gjort sig skyldig till nå