Göteborgsposten – 12 februari 1870, sida 2

Från Utlandet, Det är tydligt, att den öppna kamp mot kejsardömet, som de radikala slutligen iniet, med anledning af Rocheforts häktande, endast varit en parodi af de resningar, som föru. dragit pariserbefolkningen i sin hvirfvel och då äfven entusiasmerat den öfriga verlden. Ingenstädes sympatiserar man med de gatuhjeltar, hvilka i Rochefort se sin heros, och detta innebär, om något, en dödsdom öfver de försök till revolt, som ännu kunna komma att i dessa dagar göras. De radikala ha synbarligen gjort ett fullständigt fiasco i sitt resningsförsök. 1 början kunde polisbetjenterna ensamma förstöra de barrikader, som uppkastades, och tillbakaslå orostiftarne, men senare måste man, eftersom natten mellan d. 8:de och 9:de begagnades till att uppkasta nya barrikader, ätven anlita parisergardet, egentligen en 3000 man: stark poliskår, liksom mu icipalgardet under Ludvig Filip. Ingen anledning fanns dock till att låta någon afdelning af den starka garnison, som ligger i Paris, rycka ut. Endast häraf framgår, att röressen ej har någon betydelse. Den kejserliga regeringen, som sätter sin ära i att ha återupprättat den inre freden, har också uppträdt ytterst hofsamt gentemot den sista rörelsen. Äfven der konflikten var starkast, underläto parisergardisterna att begagna sina skjutvapen, då de togo barrika