Göteborgsposten – 11 februari 1870, sida 2

dela en allman bildning, afsedd för det medborgerliga lifvets behof i allmänhet, och en speciel, beräknad för särskilda kall och ställningar i lifvet — båda af största vigt för en nations andliga och materiela välbefinnande —, men att allmänbildningen är roten och stammen, under det specialbildningen motsvarar grenarne och kronan. Derför har den förra prioritet framför den senare. Det är at vigt, att den allmänna bildningen kraftigt befordras, isynnerhet för ett sådant land som vårt, der å ena sidan de materiela resurserna äro jeförelsevis små och anspråken på andlig kraftutveckling derför större, och å andra sidan folkets politiska myndighet och rätt till sjelfstyrelse vunnit ett så vidsträckt erkännande. Med denna sanning för ögonen måste man beklaga, att i denna riktning likväl så litet gjorts. Folkskolan är sålunda den enda allmänna bildningsanstalten hos oss, under det elementarläroverken och öfriga läroverk nästan uteslutande verka i den speciala bildningens tjenst. Men folkskolan är ej ensam i stånd att meddela en så omfattande och djupgående allmänbildning, som behofvet för hvarje dag med växande anspråk kräfver. Denna hennes oförmåga härflyter deraf, att hon måste egna sig hufvudsakligen åt undervisning i stafnmg, innanläsning och en viss läsfärdighet, som måste föregå all bildande läsfärdighet. Hennes undervisning måste derför i allmänhet begränsas till den s. k. minimikursen eller de nödigaste elementerna i innanläsning, religion, skrifning och räkning. De kunskaper hon i bästa fall kan derutöfver meddela, äro blott fragmentariska och osammanhängande. Folkskolan är således blott en bottenskola eller en första klass i fråga om meddelande af en fullständig lärokurs tör det medborgerliga lifvets behof. Hon förmår blott grundlägga, men ej afsluta den medborgerliga bildningeus verk. Om man nu icke vill låta den medborgerliga bildningen stanna vid ett minimum, måste man således ofvanför folkskolan anordna en högre läroanstalt. En sådan bör elementarläroverket vara, hvilket redan genom sin ställning såsom en mellanskola med folkskolan och högskolan synes hänvisadt till den dubbla rollen att å ena sidan fortsätta och afsluta den allmänna bildning, som i folkskolan grundlägges, och å andra sidan sjelf grundlägga och förbereda den högre och vetenskapliga bildning, som vid högskolan fullbordas. Men i stället att räcka folkskolan handen, vänder elementarläroverket henne ryggen. Den ena gör sig till med att bilda herremän, under det att den andra har det tunga grofarbetet med de ringare klassernas hyfsning och upplysnmg. De ha således ingen ömsesidig vexelverkan, utan representera hvar sitt system och hvar sina solkklasser. Elementarläroverket har karakteren af en speciel skola för den högre lärda och vetenskapliga bildningen, men gör ej under något stadium tjenst såsom en högre folklig och nationel bildningsanstalt. Det andra teoremet är: En annan behjertansvärd brist hos elementarläroverket är den, att det ingenstädes under sin fortgång öppnar för sina lärjungar ett tillfälle att med en fullständig och afslutad lärokurs af mindre omsång utträda derifrån i det praktiska lifvet. Denna brist röjer sig tydligast hos den s k. klassiska linien, hvilken fortlöper i en sträcka omedelbart till universitetet. Först vid slutet deraf öppnas en utgångspunkt, men icke heller då ut till den verld, som omger skolan, utan blott till akademien. Föga bättre bestäldt är det med real-linien, ehuru dess uppgift är att meddela en för det praktiska hfvets behot beräknad högre bildning. Äfvea å denna linie hafva neml, studierna intet närmare mål, än afgångsexamen vid hela lärotidens slut, hvarför undervisningen äfven här är en fortlöpaade kurs, utmynnande, ej till det allmänna lifvets marknadsplats, utan till tjenstemannabanan eller till högre specialläroverk. Kortligen, elementarläroverket är i sjelfva verket ingenting annat än en studentfabrik, och detta fastän, enligt gjorda beräkningar, endast 20 4, at lärjungarne på den klassiska linien och 8 4, al dem på den reala genomgå fullständigt desamma. För detta fåtal skola således alla de andra lärjungarne ha offrat en