Göteborgsposten – 4 februari 1870, sida 3

a sedd och hörd i åtskilliga sallskretsar. Under Marsoroligheterna i Stockholm 1565 uppträdde han såsom en verksam deltagare igatukravallerna, och lärer bland annat utanför polismåstare Wallenbergs bostad höjt knuten hand och fällt åtskilliga hotfulla yttranden om den der f—n., m. m. Uppkallad inför Pontius Pilatus att stånda till ansvar härför samt tillspord hvad han menade med ett sådant yttrade, anförde han till sitt fö , att som Wallenbe och den der f—ne, hvarmed han sade sig mena Åden lede ande som makt hafver i vädrete, voro två olika storheter, och hans hot gällde den senare, ansåg han sig derför icke straffvärd. För att emellertid undgå vidare efterräkningar och det strask som väntade honom, begaf han sig öfver till Amerika, der han, såsom nedan synes, på senare tiden spelat en framstående roll. Några år före ankomsten till Jönköping uppehöll S. i Delsbo socken i Helsingland, hvarest jäntorna, enligt sägen, lära vara sagrare än på andra orter. Ilär ansågs han för ett stort religiöst ljus, samt stiftade till och med en särskild sekt, hvars medlemmar kallades -Schödinarer. Dessa fullkomlighetsmönster påstodo sig vara helt och hållet synufri istare försattade slygskrifter och andliga sånger, medelst hvilka han trodde si g kunna hålla sitt samfund vid it, som dock mi ckades, då aposteln sjelf snart visade att, hvad fallet än kunde vara med hans anhängare, han sjelf atminstone ej tillhörde de syndfrias antal. Sedan uppträdde S. i Roslagen, der han 108 en landthandlande deltog i den mindre hederliga bedriften att först supa omkull en misshaglig gammal fanjunkare, hvars hufvud sedan rakades, insmordes med tjära och pudrades med fjäder, i följd af, wilken misshandling gubben lärer blifvit något fånig. lafter den betan hördes S. ej at förr än han framträdde i Amerika, och om Schedeens (så lärer wan nu sjelf skrifva sitt namn) äfventyr der låna vi nedanstående berättelse. Det är ej med visshet kändt, om S. öfverkom till Ameri i sällskap med sin hustru, eller om hon kom förut eller efteråt ensam. Här skildes de emelertid åt, i fall det ej redan skedde i Sverige, och för omkring ett år sedan anmodades Chicagos svenska konsul att, i sin egenskap af fredsdoma nyta äktenskapets band mellan S och en liten flickunge, han entid var gern 15 eller 16 år gammal. Emellertid blef den aktenskapl lyckan helt kort, och så blef sjelfva aktenskapet. Porträttmålaren lemnade sin unga hälft ensam hemma ofta slere dagar å rad, utan att bekymra sig om, antingen hon egde nagot till lifsuppehäalle eller icke; hon hungrade och svalt dag etter dag, fattade derpå det kloka beslut att lemna den likgiltive maken och söka sin utkomst på annat hall. De skiljdes åt. Man hade på länge icke hört nagot om Sheueen och trodde, att han beslutit slå alla giftermälsgriller ur hufvudet och bli en stadig man, då uppmarksamhcten plötsligen fängslades af en lång artikel i Chi Republikan, at det mest romantiska innehall, och deri Shedeen ar hjelte. Det bevat sig nemligen en dag, att S. fick besök i sitt Åstudio af en landsman, vid namn Söderberg, hvilken inbjöd honom till sitt hus, införde honom i familjen, som bland annat bestod af en 15-årig skön och intagande dotter. Denna föll så mycket S. i smaken, att han förnyade sitt besök och omsider blef en ofta sedd gäst i huset. Shedeen såg på flickan och tyckte om henne, flickan såg på Shedeen och tyckte om honom. Shedeen spelade guitarr och sjöng derjemte — egna af honom sjelf författade sånger — flickan indrack de ljufva tonerna och för Isknde sig i 40ingen på uet mest desperata sätt. Men flickans rar förstodo sig icke på dylika barnsligheter, r att kurera det af Cupidös pilar rade hjertat, sånde de sin dotter i landsflykt — i Indianas ödemarker. De båda älskande fortforo att tillskrifva hvarandra, men brefven anhöllos, hvilket S. erfor, då han en vacker dag pr expresståg begat sig till den plats, der föremålet för hans trånad vistades. Återkommen till Chicago föll den förtvitlade mannen på det olyckliga rådet att bege sig till flickans föråldrar och förebrå dem deras uppförande, då den uppretade fadren öfverföll den stackars menniskan med hugg och slag, tilltygande haus ansigte på ett fasansfullt sätt. Drypande af blod och i ett skräckinjagande tillstånd, släpade sig S. tillbaka till hotellet der han bodde, men der ville ingen mo:taga honom. En polisbetjent lade nu vantarne på den olycklige älskaren och förde honom till stationen på Iluron str. der domaren pafoljande dag dömde honom att böta 25 dollars och tillbringa 30 dagar i Bridewell. Detta inträffade 1869 d. 22 Nov. De sbarbariska? föräldrarne, som nu ansågo sig säkra för S., åtminstone för en lång tid, läto dottern återvända, och började till och med roa sig på S:s bekostnad i fennes närvaro. Det lyckades emellertid tiickan att undkomma, och hon begaf sig, väpnad med en stor slagtarknif, till får relset, och begärde af superintendenten att få se sin älskare. Då detta nekades henne, ramdrog hon knifven och stack sig dermed i sidan, men då knifven icke var särdeles skarp och flickan ej trodde sig kunna beröfva sig lifvet genom det sår, lon redan tillfogat sig, ehuru blodet framvälde i strömmar derur, sökte hon genom två våldsamma mgg afskära pulsådern, hvari hon dock misslyckades, enär hon dessförinnan greps och beröfvades sitt farliga vapen. Nu tilläts hon se Shedeen och en njertskakande scen följde, som ej kan beskrifvas. Flickan blef snart återställd, återvände icke till föräldrahuset, men begat sig påföljande dag till mayor hice, berättade sin historia och bad om nåd för sin älskare. Mayorn förblef dock döf för hennes böner, tills hon lyckades få upp en petition, undertecknad af ett antal inflytelserika män. Då denna presenterades, utfärdade mayorn pardonsdokumentet utan invändning. tt par dagar derefter öfverförde den nu lycka flickan det glada budskapet om frihet till sin sne hjertevän, och omedelbart derefter begåfvo 5 åda till courthuset, begärde och erhöll den nödiga licensen, derifrån till i Fowler, hvilken Shedeen tilltalade i följande ordalag: l):r Fowler, jag kommer just från Bridewell!e verkligen?, svarade doktorn, ni tycks ha tört en brud med er.: aJIan ni knyta knuten eratis doktor tv