Göteborgsposten – 4 februari 1870, sida 1

Deles ekipage väntade utanför dörren till klubben och han och hans kusin åkte i detsamma till mr Spavins etablissement. Mr Spavin var en af de mest fashionabla hästhandlare på den tiden. En man som ej kunde betala höga priser hade ej stora utsigter att komma i affärer med mr Spavin. För en fattig kund hyste denne hästhandlare blott förakt. tt halft dussin karlar kom ut ur stallen och selrummen för att taga mot herrarne, då ekipaget körde upp på gården. Den store mr Spavin sjelf steg ut ur sitt kontor för att fråga hvad kunderna önskade. Reginald bad att få se på mr Spavins jagthästar och stalldrängarne voro snart sysselsätta med att leda ut en hel mängd hästar till kundernas påseende. Douglas Dale var mycket intresserad i valet af den häst han hade för afsigt att förära sin bror, och han afhandlade förtjensterna hos de olika jagthästarne med sir Reginald Eversleigh, hvars blick ögonblicket efter deras inträde föll på Victor Carrington. Läkaren stod på kort afstånd från dom, betraktande hvad som föregick; men han egnade mindre sin uppmärksamhet åt hästarne än åt de personer som förde dem ut ur deras spiltor. En af dessa män egnade han en ihärdig granskning, och denne man kunde helt visst ej antagas ådraga sig en främlings uppmärksamhet tillföljo .f några framstående personliga behag. Han var en liten hopkrumpen karl med rödt hår, tjockt hufvud och små ögon liknande en 1åttas. Denue man kom ut ur stallet ledande en vacker brun