Göteborgsposten – 2 februari 1870, sida 3

skonto 3 2 . Fondmarknaden fast. Kaffe fast; 3000 säck. Santos sålda. Liverpool. Idag omsattes 10,000 bal. Bomull vid matt marknad. Middl. Upl. 115; d. W MMMM Handels-underrättelser Den 31 Jan. var sista dagen för teckning å det nya ryska lånet, hvars belopp såsom förut blifvit nämndt, utgör 12 mill. Å. Husen Rothschild Son i London samt Rothschild fröres i Paris hade åtagit sig att vara lånets kommissionärer och dess framgång har varit betydlig, icke allenast på nämnde ställen, utan äfven i Frankfurt, Berlin och Amsterdam. Emissionspriset på lånet, som löper med 9, ränta, är 80 26, men i följd af 4jouissance (ränteberäkning från den första inbetalningen, ehuru den sista icke behöfver ske förrän i Oktober) blifver det effektiva beloppet 79 Å 3 sh. pr 100 g. Vid sådant pris kan det icke väcka förundran att lånet redan noteras med 2 2 premie samt att det blifvit öfvertecknadt. Straxt förut hade Ryssland upptagit ett inhemskt lån, derigenom att en kejserlig ukas af d. 10 Jan. anordnat en emission af skattkammarebevis i 12 serier, hvardera serien å 3 mill. rubler, således sammanlagdt 36 mill. — Rysslands finanser stå, såsom bekant är, icke i full öfverensstämmelse med dess politiska betydenhet. Grekiska regeringen står i underhandling med huset Oppenheim, Alberti C:o om ett lån på 15 mill. drachmer, bestämdt att inlösa det cirkulerande pappersmyntet. Obligationerna skola bära 12 4 ränta och huset Oppenheim erhåller 3 24 af nominalvärdet i kommissions-arvode. Den för ett år sedan aflidne chefen för Pariserhuset Rothschild, berättas hafva yttrat till en kapitalist, som frågade huruledes han borde placera sitt lediga kapital: vill ni äta godt, så köp turkiska eller österriska papper, vill ni deremot sofva godt så köp preussiska papper. Hade grekiska regeringen vid denna tid gjort sig bemärkt på lånemarknaden, skulle den helt säkert blifvit räknad till förstnämnda kategorien. Efter hvad Economist berättar skall ett italienskt lån på 200 mill. fres i dagarne framträda i marknaden, hvarförutom Österrike, Ungern och Spanien äfvenledes nu lära ämna få sina lånebehof tyllda. Dessa dels redan skedda dels väntade nya län hafva naturligtvis utöfvat inflytande på penningmarknaden. På det ryska lånet skall vid teckningen erläggas 5 Å för hvarje 100 och då den för England bestämda andelen blifvit fyrdubbelt öfvertecknad, har denna omständighet vållat större efterfrågan på kapital i London. Den nedsättning i den för Englands bank nu gällande diskontosatsen (3 7). som man emotsett, har icke inträdt, och tvärtom har hos privata diskontörer, hvilka förut diskonterat till något lägre pris, räntan närmat sig till bankdiskonton. Samtidigt ha i Tyskland tvenne stora bankföretag kommit till stånd: Deutsche Bank i Berlinoch Internationale Bank i IIamburg. Om den förra känner man icke mer, än att vid ett d. 22 Jan. i Berlin hållet sammanträde mellan 30 representanter för ansedda bankirhus från alla delar af Tyskland, äfven från Syd-Tyskland, stadgar uppgjordes för detta företag och aktickapitalet bestämdes till 20 mill. thlr. nternationele Bank har deremot redan utfärdat en utförlig prospekt, som sätter allmänheten i kännedom om denna banks uppkomst och ändamål. Den har till grundläggare elfva delegare i Hamburgs förnämsta firmor och då det icke legat i stiftarnes syfte att uppträda i sientlig konkurrens med förut bestående banker, utan att tvertom komplettera den verksamhet, som af dessa utöfvas, har en del af dess aktier blifvit till parikurs öfverlätna åt Nord-deutsche Bank och Vereins-bank. Alla de förrättningar, hvilka vanligen ingå i en banks verksamhet, komma äfven att af Internationale Bank bedrifvas, med undantag af giro-rörelse. Sedelutgifning ernar banken icke befatta sig med. Men dessutom har den i sin plan upptagit åtskilliga bestämmelser, hvilka gifva densamma en viss likhet med t. ex. den franska Credit Mobilier. Utom det att den skall förmedla regeringars och korporationers län coperationer, vill den bli förläggare för jernbanor, ångbåtslinier och industriella företag af alla slag. I denna planens omfattning ligger tillräcklig förklaringsgrund för att banken, såsom ofvan nämnts, icke törs ikläda sig å vista förbindelser i någon större mån. Den fruktan man litet hvar kunnat hysa att de på senare tid med så stor begärlighet omfattade kabelspekulationerna skulle leda till öofverspekulationtyckes visa sig hafva varit berättigad. Knappt hade, såsom vi i en föregående veckoberättelse omtalat, en fusion skett mellan det franska och de tvenne engelska transatlantiska telegrafbolagen, förrän ett amerikanskt bolag uppträder till konkurrens. Bolaget, som erhållit portugisiska regeringens koncession, ernar lägga kabeln direkte från Newyork till Azoriska öarne och sedan direkte derifrån till någon punkt i England. Från England skola sedan särskilda ledningar gå till Frankrike och Holland. Aktionärerne i Reuters telegrafbolag ha nyligen haft en bolagsstämma för att besluta om fördelnin