Från Unfvndstaden. Aflidne grosshandl. Frans Schartaus begrafning egde rum i Mändags kl. 1. I den långa processionen från sorghuset till Storkyrkan deltogo medlemmar af Stockholms börs, elever vid den efter den aflidne uppkallade handelsskolan, borgerskapets femtio äldste m. fl. Vid ankomsten till kyrkan, der ledamöterna af Riksdagens Första Kammare infunnit sig, afsjöngs först psalmen 452, hvarefter jordfästningen förrättades af pastor primarius d:r Fallenius. Enär den aflidne uttryckligen undanbedt sig alla personalier, kunde talaren icke iogå i något annat eller vidsträcktare bedömande af hans Nf och förtjenster, än att framhålla honom såsom ett före döme af sedligt allvar och sann medborgerlighet. En vald kör af mansröster uppstämde derefter från orgel-läktaren ÅInteger vita, och den högtidliga akten afalöts med afsjungandet at sista versen af psalmen n:o 496. Efter jordsästningon utfördes den bort gångnes stoft till Nya Kyrkogården och ned: sattes i Schartauska familjegrafven. — Organistval för Klara församling egde rum i Måndags och utföll så, att musikdirektören J. L. Ohlsson erhöll de flesta rösterna. — Norrlandegillet, hvars ordförande f. n. är general Iazelina, firade i Fredags sin vinterhögtidsdag med bal och supå på hotel Phoenix. Bland de närvarande, 2 eller 300 till antalet, märktes de norrländska länens representanter vid riksdagen. — Vid Landtbruksakademiens sammankomst i Måndags afton förekom bl. a. ett föredrag af generaldirektör Falkman om nyttan af bränntorfvens tillgodogörande. Vidare en framställning af prof. Arrhenius, hvari denne, med anledning af en skrift, hvilken ut gitvits af en framstående engelsk agrikulturkemist, på teoretisk väg förklarade orsaken till det af landtbrukare sedan länge kända, men hittills oförklarade förhållandet att klötvern lämpar sig så förträffligt såsom förfrukt för hvete och annan säd. — Erof. Bergstrand gaf tillkänna, att man i Dalarne under oljeborrmngen funnit i stället för olja, någonting annat af stort värde, nemligen ett starkt fosforsyrehaltigt stenlager, ett ypperligt råmaterial för beredande af supersoslat — Eldsvåda utbröt i Måndags e. m. kl. 4 ihr R. W. Ekebergs specerihandel i huset n:o 13 vid Hornsgatan. Hastigt till stället ankommen hjelp hindrade likväl elden attan taga de dimensioner, man i anledning af orsaken till eldens uppkomst kunde haft att befara. Härom berättar Dag. Nyh. följande: Bokhållaren Nylander var sysselsatt med att ur ett fat i boden upptappa en mindre qvantitet gasolja, då han, lemnadne måttet under fatet, tänder ett ljus och går in uti en innanför boden belägen skrubb för att derifrån hemta någet; åter utkommen i boden, passerar han förbi gas ljekärlet och antändning sker i samma ögonblick. Ir Fjler eer hann men nöd rädda sig ur lågorna, men blef svårt bränd i ansigtet och på händerna, likväl ej farligare äm att han på det närliggande apoteket kunde sjelf förskaffa sig den första hjelpen. Hela lagret, med undantag at ett fat olja och ett fat ättika, blef dels af elden, dels genom vatten förstördt. Explosionen af den i kärlet varande oljegasen, som var ganska stark, hade utan trifvel blifvit annu allvarsammare, om ej en lycklig händelse gjort att kärlet för tillfället e) innehöll mer än 4 å 5 kannor olja. — Vi ha förut omtalat att hr Oscar Wij kanders af Svenska Akademien prisbelönta historiska skådespel ÅEn Konungi Måndags, 125:te årsdagen af Gustaf III:s födelsedag, för första gången skulle gifvas. Salongen, fullsatt från golf till tak, var denna atton smyckad som vid galaspektakel och kongl. familjen hade intagit plats i sin stora loge. Pje sen utmärkte sig, enl. Dagbl., för sin fosterländska anda, flera lyckade scener samt en vårdad, stundom glänsande dialog. Dag. Nyh. anser att de i stycket upsträdande figurerna i temligen lösligt bopfogade taflor fördes förbi åskådarne. De spelande utsörde sina partier förträffligt, och bland dem tycktes hr Swartz, som innehar hufvndrollen, väcka största intresset. EIter skådespelets slut blef författaren inropad, men hr Hedin framträdde och tillkännagaf, att denne icke var vid tillfället närvarande på teatern, hvarför hr Iledin å sörfattarens vägnar uttryckte hars tacksamhet för publikens välvilja. —— ERROR EAA