Lady Eversleigh lemnade slottet i första hälften af November, endast åtföljd af sin kammarjungfru, Jane Payland. En ovanlig årstid för en resa till kontinenten, sade man. Ännu mera ovanligt tycktes det vara att on qvinna af lady Eversleighs rang och förmögenhet skulle företaga en sådan resa utan annat sällskap än en kammarjungfru. Om verldens ögon kunde ha följt lady Eversleigh, skulle den ha gjort förvånande upptäckter. Under det man allmänt trodde att baronetens enka var på väg till Rom eller Neapel, togo två välklädda fruntimmer i besittning en anspråkslös boning i Percy Street, Tottenham Court Road. Rummen togos af en dame som kallade sig mrs Eden och som åstundade dem för sin egen och sin kammarjungfrus räkning. De utgjordes af två stora salonger, två sängkamrar i andra våningen och ett toilettrum som stod i förbindelse med den bästa af sängkamrarne. Egaren af huset var en belgisk köpman vid namn Mulck — en stadig gammal ungkarl som snusade ansenligt och brydde sig föga om verlden i allmänhet, så länge allt gick bra för honom sjelf. För öfrigt upptogs huset af en medicine studiosis, som hyrde ett af rummen i tredje våningen. Ett annat rum i samma våning var att hyra. Mr Jacob Mulck tyckte att han aldrig sett en så skön qvinna som hans nya hyresgäst, då han inträdde i hennes rum för att höra sig för om hon var belåten med anordningarne,