Törslaget till allmän Poststadga. II. Den betydelse, som den periodiska presson numera eger för den stora allmänheten, gör att de genomgripande förändringar poststyrelsen föreslår skola vidtagas med de afgitter, som hittills blifvit erlagda för tidningars och tidskrifters postbefordring, kunna anses vara af mera allmänt intresse. Dessa afgifter äro af tvenne slag: 8 k. bevillningosstämpel och postförvaltarearvode. Med hänseende till den förstnämnda, som till sin uppkomst utgör en ersättning för det porto, hvilket ursprungligen drabbade tidningars försändande med posterna, fäster styrelsen uppmärksamheten på åtskilliga med densamma förenade oogentiigheter och olägenheter. En sådan är att denna afgift, denna portoersättning, utgår äfven för de exemplar af tidningen, för hvilka någon postbesordran icke påkallas. En annan oegentlighet ligger deri, att inkomsten icke tillfaller postkassan, utan ingår till riksgäldskontoret. Vidare är stämpelförrättningen till den grad kostsam, att under vissa förhällanden hälften af sjelfva afgiften (50 26) åtgår till densammas bestridande. Med rätta anmär ker poststyrelson härvid, att detta är vett uppbördssätt af den beskaffenhet, att för dess alskaflande icke lärer erfordras mer än att uppmärksamheten blifvit fästad derå-. Enligt poststyrelsens förslag skulle denna bevillningsstämpel alldeles upphöra och det nu utgående postförvaltarearvodet förlora sin karakter af sportel och förvandlas till en postverket sjelft tilifallande afgift, som borde sastställas till belopp, motsvarande en viss andel af prenumerationsafgisterna, så att för tidningar, hvilka utkomma minst en gång i veckan, erlades 20 och för mera sällan utkommande