115, IIVIIKT Upplyllde IULITLEn Mmed Top at: vVC Republiken! och sjöngo marseljäsen. Omkring kl. half 5 var ceremonien slut och den väldiga massan satte sig nu i rörelse till Paris. Rochefort, som befann sig med den gamle Raspail i en vagn, beledsagad af folket ända till Place de la Concorde, alltjemt under afsjungandet af marseljäsen och rop af lesve republiken! lefve Rochefort! De trupper, som uppställts i närheten af Champs Elys6es, inskredo likväl icke. — Vid 6-tiden utrymdes Place de la Concorde och Champs Elystes. Det kom ej till några allvarsamma oroligheter. Polisagenterna hade fått den strängaste tillsägelse om att gå med den yttersta skonsamhet till väga. På Boulevard Seb.estopol hade man kullkastat uågra vagnar, för att bilda barrikader och flera beväpnade personer uppträdde. Polisen, som understöddes af borgarne, förhindrade dock sammanrotningar och endast några få häktningar behöfde företagas. Hela den kejserliga familjen har besökt kejsaren och kejsarinnan, för att aflägga sitt beklagande öfver hvad som tilldragit sig. Kejsaren syntes mycket nedslagen. Högsta domstolen, som skall döma öfver prins Bonaparte, består af medlemmar ur generalråden, d. v. s. Frankrikes landsting. Alldenstund allmänheten för visso skall med stor uppmärksamhet följa denna sak, torde en kort redogörelse för en rättegång af sådan natur som denna här vara lämplig: Högsta domstolen utgöres af en anklagelsekammare, en dom-kammare (chambre de jugement) och en hög jury, vald bland medlemmarne at generalräden. Ilvardera kammaren utgöres af fom domare och två suppleanter, tagna bland medlemmarne af kassationsdomstolen. De utnämnas för hvarje år af kejsaren inom d. 15 Nov. Det kejserliga dekretet af d. 10 Jan. har sammankallat anklagelsekammaren. Denna kan verkställa ransakningen, men kan äfven uppdraga detta år någon magistratsperson. Man har denna gång utsett ransakningsdomaren Bernier att börja undersökningen. När denna är slutad, skall anklagelsekammaren afgöra, huruvida det finnes skäl eller icke att ställa den åtalade inför domkammaren. Om han ställes inför denna, skall ett nytt dekret sammankalla kammaren och utse dess oräf. Under de närmaste tio dagarne, som skola följa på detta senare dekret, skall först presidenten för kejserliga rätten (cour imperiale) i hvarje departement eller, i brist deraf, presidenten för den lägre instansens domstol i offentlig församling genom lottning utse en af generalrådets medlemmar. Dagen för domslutet bestämmes genom dekret. Om det då tinnes mindre än 60 jurymän tillstädes, skall antalet fullständigas genom suppleanter. Den höga juryn utgöres af 36 edsvurna och 4 suppleanter. Dess beslut skola för att gälla ha en majoritet af 20 röster. Det finnes ej vad från högsta domstolen. Detta blir första gången sedan andra kejsardömets tillkomst, som högsta domstolen sammankallas. Under republiken sammanträdde den två gånger: för att döma de anklagade af d. 15 Maj 1848 och d. 13 Juni 1849; den sammanträdde första gången i Versailles, andra gången i Bourges. Under detta nya larm har man alldeles glömt bort Traupmann, så att det väl skall passera så godt som obemärkt, att denne mördares besvär blifvit tillbakavisadt. Ministern för den allmänna undervisningen, Scgris, har på derom gjord förfrågan svarat, att kabinettet är sysselsatt med att pröfva frågan om kostnadsfri folkskoleundervisning. I England är Brights tal till sina valmän i Birmingham dagens samtalsämne, I afseende på den vigtiga frågan om Irlands jord sade han: IIilka äro i korthet förhållandena på Irland? Denna stora ös jord är i några få egendomsegares händer. De ha ingenting gjort för landets odling och förpaktarnes osäkra förhållanden ha afhållit äfven dem från att i någon mån verka för jordens utveckling. De förra ha endast inskränkt s g till att indraga förpaktningssummorna två gånger om året. På detta sätt ha de jordbruksidkande klassernas industri, förmögenhet, hem och tillochmed deras lif prisgitfvits åt godsegarnes eller deras agenters nåd. En annan omständighet är, att jordegarne och innevånarne äro af något olika nation. Men om en raceskilnad består mellan irländare och en gelsmän, så ville han dock påstå, att i 10,000 fall orsaken till de olikartade förhållanden snarare bör tillskritvas en olikhet i de politiska förhållandena och lagarne är en raceskilnad. Härtill kommer äfven religionsolikheten, hvilken mest råder mellan godsegaren och innebyggaren. Detta är egentligen ej något skäl till fientlighet, men om man betänker, att sedan nära 200 år tillbaka ett ständigt krig förts mellan protestantism och katolicism, så kan man för visso antaga, att detta äfvenledes förgittat förhållandet mellan jordegaren och förpaktaren. Dessutom har besittningsråtten till det mesta sitt ursprung i konsiskeringar, likasom den skapats genom eröfring och deri har sitt enda berättigande, hvilket onda yttermera förstorats genom afskyvärd grymhet och förföljelse under de gamla strasllagar