Göteborgsposten – 17 januari 1870, sida 1

Ärfvingen till Raynham. Af M. E. Braddon. (Förf. till Lady Audleys hemlighet m. fl.) Öfvers. från Engelskan. Jane Payland kände till sin matmors handstil och märkte genast att stilen var förvänd. Det var således tydlig att lady Eversleigh ej skulle ha velat erkänna sig ha skrifvit detta bref. Hemligheten blef allt mörkare och mörkare. Jane Payland tyckte om sin matmor; men det var två saker som hon tyckte ännu mera om. Dessa två saker voro makt och penningar. Hon ansåg att besittningen af lady Eversleighs hemlighet skulle bereda henne ett godt tillfälle att vinna bådadera. Derföre då hon hunnit nära till det rum der gossen väntade, ändrade hon plötsligt beslut och gick åt ett annat håll. Hon skyndade längsefter en smal korridor, uppför trappan som begagnades af tjenstfolket och iu i sitt eget rum. Här dröjde hon qvar i tjugo minuter, sysselsatt med något hvartill fordrades ett tändt ljus. Efter denna tids förlopp lemnade hon sitt rum med ett triumferande småleende på läpparne och lady Eversleighs bref i handen. .) Forts. fr. N:o 10.