Göteborgsposten – 11 januari 1870, sida 3

Ilvarjehanda. En dram ur verkligheten. köpenhamnstidningarne omtala följande der nyligen timade tilldragelse: Vid jultiden anmälde en galanterihandlande i polisen att han blifvit bestulen på ett temligen dyrbart skrifställ af så egendomlig form och ovanligt utseende att det svårligen funnes maken till det i Köpenhamn. Då han emellertid icke kunde ge några upplysningar som kunde leda på spår efter tjufven, följde han ett råd, som gafs honom af chefen för detektiva polisen. Han lät införa i tidningarne en annons, hvari skrifstället noga beskrefs och särskildt framhölls som kännetecken att en röd glasperla fattades i ena ögat på en hund som satt på stället. Den, som möjligen sett skrifstället på något julbord eller i någon julgran anmodades att inlemna en biljett på de resp. annonskontoren, märkt Industri för billiga julpresenter. Der blef också ganska riktigt inlemnad en biljett af en nålmakare, hos hvilken skrifstället blifvit aflemnadt af ett välklädt fruntimmer för att få glasperlan insatt. Hon hade emeilertid icke varit fullt nöjd med arbetet och då hon tillika önskade få ett fotografiporträtt insatt på en dertill afsedd plats i skriftyget gick hon till en portföljarbetare och då man vände sig till denne påträffades detsamma ganska riktigt hos honom. Det hade inlemnats af ett fruntimmer, hvilket på beskrifningen måste ha varit detsamma som besökt nålmakaren och hon hade tillika inlemnat en kikare, i hvars fodral skulle infattas ett annat porträtt. Man vände sig nu till den fotograf, som gjort porträtterna, men denne kunde icke lemna någon upplysning, ty dessa föreställde en skådespelare och en skådespelerska vid Folketeatret och med dylika porträtter dref han en obetydlig handel. Då fruntimret emellertid hade sagt sig sjelf skola afhemta sakerna hos portföljmakaren vidtog man nödiga mått och steg, så att hon blef gripen och förd till polisinspektörens privata bostad. Det befanns då vara en medelålders dam tillhörande en af Köpenhamns bättre familjer, hon påstod först att hon hade fått sig sakerna tillsända anonymt, men måste slutligen under dåningar, skrik cch böner tillstå, att hon stulit både skrifstället och kikaren samt att hon ämnade ge bort begge två till julklappar. Meningen var nu att för den brottsligas aktningsvärda familjs skull nertysta saken, men ryktet derom spred sig snart och då erhöll polisen underrättelse om den ifrågavarande damen som under loppet af en längre tid gifvit bort en mängd dyrbara presenter och det upplystes snart, att dessa också stulits ur butiker, så att det visade sig att man här hade för sig en af Köpenhamns farligaste och djertvaste butikstjufvar som under skyddet af sitt hederliga ansigte tillegnat sig en mängd dyrbara föremål. Damen togs åter i förhör och bekände nu att hon stulit en mängd saker, hvilka hon användt till presenter i en mängd bättre familjer, hvarest hon var en välkommen gäst. Nu måste saken till familjens stora sorg bli föremål tör offentligt åtal, men dessförinnan fick saken en oväntad och ännu mera tr gisk upplösning i det den olyckliga i Tisdags beröfvade sig sjelf lifvet, sedan hon i ett bref tagit afsked af sin familj och i gripande uttryck bedt denna om förlåtelse för den vanära, hon bragt öfver dem, — 200902 manar 2 RRAITKIADEAS