Göteborgsposten – 10 januari 1870, sida 1

Ärfvingen till Raynham. Af M. E. Braddon. (Förf. till Lady Audleys hemlighet m. fl.) Öfvers. från Engelskan. — Nej, svarade Reginald. Dot finnes blott en person som jag möjligtvis skulle kunna misstänka, och denna person har sjelf yttrat misstankar som liknade en vansinnigs fantasier. — Ni menar lady Eversleigh? sade Raynhamdoktorn. — Förlåt mig, inföll mr Ashburne; men jag måste först bedja er gifva mig en upplysning. Ligger det någon sanning till grund för den berättelse jag hört, att lady Everslcigh skulle försvunnit för några aftnar sedan under en lustresa utåt landet? — Olyckligtvis har den berättelsen alltför god grund. Min onkels hustru tog till flykten med en älskare i förgår afton; men hon återkom i går och hade ett samtal med sin man. Hvad som tilldrog sig under detta samtal kan jag ej säga er; men jag föreställer mig att min onkel förbjöd henne att qvarstanna under hans tak. Omedelbart efter det hon lemnat honom skickade han bud på mig och tillkännagaf sitt beslut att åter göra mig till sin arfvinge. ) Forts. fr. N:o 4.