itt goda tillbehör hvarefter under astonens lopp under den uppsluppnaste glädje och munterhet samt under liflig musik ringdansar utfördes, anförda af flere utklädda arrangörer. Festen afslöts med ett versifieradt föredrag af sällskapets ordför. konsul Emil Bredenberg, efter hvars uppläsande han till hvart och ett af de inbjudna barnen öfverlemnade en sparbanksbok med derå insatte 1 rdr, samt ett exemplar af Berlins lärobok i naturläran. Justitiekanslersembetet har, berättar Sundsvalls-P:n, med anledning af stadsfiskalen Stensons i nämnde stad våldsamheter emot smedmäst. Sundberg, hvarom förut i denna tidning talats, infordrat rådhusrättens protokoller och utslag i målet. Från Ystad skrifves i Skånska Telegr. Den förut omnämnda tanken på ett lustläger nästa sommar här nere i Skåne, lärer förmodligen af vederbörande vara uppgitven, enär ingen förändring athörts i de vanliga regementsmötena och för desamma erforderliga 1everansauktioner. Misslyckadt tjufveri. I Skötde tidn. berättas följande: Vid Kjepplunda hade annandag jul kl. 7 på aftonen, medan egaren, posses sionaten Hindricson, var borta på en bjudning och endast en liten gosse befann sig inne i stora byggningen, tvenne tjufvar passat på tillfället för att göra ett besök i hr H:s bostad, dervid den ena gick in och den andra vaktade utanför dörren. I husbållerskans rum tillgrepos 9 silfvermatskedar och en schal. Gossen, som hörde något buller, ropade på bjelp, då tjufven skyndsamt tog till flykten, men möttes dervid af hr H:s äldste hemmavarande son, som tilldelades ett svårt slag med en stör; men i samma ögonblick kommo äfven rättaren och atalldrängen, hvilka skulle utgöra nattvakten, tillstädes och aflossade 2:ne skott, då tjufvarne i förskräckelsen släppte det stulna och aflägsnade sig med sådan skyndsamhet, att de ej kunde upphinnas. Dodsruna. Vi ha förut omnämnt ryttmästaren J. F. Hultenheims d. 28 sistl. Dec. i Oskarshamn timade död och meddela här följande utdrag ur den vackra nekrolog, som af Oskarshamns P:n egnas den hädangångne: Alla veta, att staden Oskarshamn är hans verk, och att, utan hans kraftiga och uppofsrande hjelp, hade köpingen Döderhultsvik ännu varit samma obetydliga plats, som för 30 år sedan. Hvad för staden och orten godt och allmännyttigt sedermera blifvit verkadt, är gjordt antingen omedelbart af J. F. Hultenheim eller ock af andra med hans kraftiga, aldrig vägrade bistånd; och då snart vår stad och en stor del af Kalmar län får åtnjuta den stora fördelen af den jernväg, hvars byggnad nu pågår, är det allmänt kändt, att detta mäktiga medel för sta dens och nämnde landsdels framåtskridande och utveckling, aldrig skulle hafva blifvit börjadt, eller dess framgång, oaktadt alla hinder och svårigheter, betryggadt utan den aflidnes ihärdighet, kraft och aldrig felande förtröstan på den slutliga segern för det verk, kvilket han icke bedömde såsom en blott lokal angelägenhet, utan såsom ett hela landets väl beter drande arbete. — Men huru stor ryttmästare Hul tenheims verksamhet var i det allmännas angelägenheter, räckte den dock till för en ännu större till enskilda personers hjelp och bistånd. Då hans på godhet och välvilja rika bjerta var öppet för alla ue många, af hvarje stånd och vilkor, som hos honom sökte råd, hjelp eller tröst, blet hans verksamhet också ständigt tagen i anspråk för afhjelpande eller lindrande af enskildas bekymmer; och tusende känna huru välsignelsebriugande hans arbete varit i denna riktning. — De egenskaper, som gjorde den bortgångne till det han var, voro en, på sann och djup gudsfruktan grundad pligtkansla; en aldrig svigtande förtröstan till försynens bistånd vid hvarje redligt arbete för det allmännas väl eller för enskildas hjelp; on fläckfri oegennytta; en stor förmåga af uppoffring. Har någon varit dygdig, ren i seder, god, mild och t fast, så var det Johan Fredrik Ilultenheim. Från norra Öland akrifver en korresp. till tidn. Kalmar under d. 28 Dec.: Här räder nu temligen sträng vinter; i och med vintersolståndet inträdde plötsligt väderskifte. Febersjukdomar härja mycket och dödligheten bland alla åldrar är starkare än vanligt. Onsdagen näst före jul tilldrog sig den här i orten sällsynta händelsen, att en bonde afhände sig lifvet medelst dränkning i Östersjön. Mannen, som var omkring 30 år gammal, gick från sitt hem, efter någon ordvexling med hustrun, och ned till sjöstranden, der han tog sin fiskbåt och rodde ut omkring 1, mil från land, der han hoppade i djupet. Om sitt företag hade han skrifvit några ord med krita i båten, som hemtades i land samma dag af folk, som såge den dritva sakta i sjön, ty det var lugnt väder. Det säges att annen, som föregående natt rumlat, utfört detta beslut under inflytelsen af gårdagens rus.