Göteborgsposten – 28 december 1869, sida 1

— Då är det bäst att ni går till Edgington, mylady. Det är fyra mil härifrån och dit. Mannen pekade ut vägen till den by han nämnt och lady Evorsleigh började sin vandriag öfver heden. Hon hade ansenlig svårighet att finna rätta vägen och klockan var ett innan hon hunnit till byn Edgington. Här lyckades hon efter en god stunds förlopp förskaffa sig ett åkdon till Raynham; men det vor föga utsigt till att hon skulle hinna fram till slottet förrän mellan Elockan tre och fyra på eftermiddagen. X. Om Honoria Eversleigh utstått en ångestfull natt i Yarborough Tovers ofvergifna ruin, hade sir Oswald knappast lidit mindre grymt på Raynham. Hau hade blifvit kallad från bordet i tältet af en betjent, hvilken sade honom att en gosse väutade på honom med ott bref, hvilket han ej ville anförtro åt någon annan än sir Oswald Eversleigh sjelf. Förvånad öfver detta hemlighetsfulla budskap, gick sir Oswald genast att träffa den gosse som hade brefvet. Han fann honom väntande under träden nära tältot. Gossen räckte honom ett bref som han öppnade och genast läste. Innehållet af detta bref var väl beräknadt att göra honom dyster och orolig. Brefvet var anonymt. Det innehöll följande rader: