Göteborgsposten – 27 december 1869, sida 3

Konstantinopel medtort en mycker vavast Ft ha Nu ba vi således två apor. Man vet, att N apan gerna efterhärmar. Bara hon nu ej gör so ett statsstreck. Prins Napoleon arbetar, enl. Gaulois,! k på ett stort verk, hvilket skall innehålla den kejserliga dynastiens hela historia. Senare Post. Den väckta glädjen öfver de nya fridsröster som låta höra sig i det nya talet om allmän afväpning, synas skola bli äfven denna gång af kort varaktighet, ty ju längre de dröja, desto kraftigare skola de trängas en gång till eftergifter i detta hänseende. Det skrifves neml. från Berlin och Wien, att Times varit illa underrättad, då bladet omtalat tillvaron af underhandlingar angående en afväpning. Särskilt skrifves från Berlin till Köln. Zeit. under d. 20 d:s: sUnderrättelsen om, att Frankrike utan vidare föreslagit de europeiska kabinetten en alväpning, bör upptagas med det bekanta hrano salis. I härvarande politiska kretsar be kvislar man, att ett bestämdt steg af sådan betydelse tagits af ett kabinett till ett annat. Diplomatiska samtal om afväpningen ha ofta egt rum, och man har möjligen. äfven på senare tiden åter upptagit saken; men äfven inom dessa gränser tarfvar den närmare förklaringar, och annat har näppeligen skett. För några dagar sedan innehöllo tidningarne ett telegram från Paris, hvari omtalades, att general Fleury gjort fiasco i Petersburg med sin förfrågan om afväpningen, och det tillades, att man från rysk sida hänvisat på den kärlek till freden, som kejsar Alexander ådagalagt sedan sin tronbestigning, hvarför det syntes lämpligt, att initiativet till en afväpning togs ifrån fransk sida. Detta är utan tvifvel upprinnelsen till denna iogångna underrättelsen. Dertill kommer, att den franska ministören, som sjunger på sista versen, näppeligen in extremis beslutat sig för att ingripa i de europeiska förhållandena på diplomatisk väg. Vi återgifva utan vidare kommentarier dessa ; yttranden i det preussiska bladet, anmärkande att motståndet mot afväpningen just måste komma starkast från Preussen. Hvad den franska ministerkrisen beträffar, så yttrar den officiösa Corr. IIavas d. 28 d:s:Då utrikesministern igår mottog de främmande diplomaterna, fällde han antydningar, som göra en snar förändring af ministe ren sannolik. Finansministern Magne, konseljpresidenten Chasseloup-Laubat, krigsministern Le Boeuf och sjöministern Rigault de Genouilly skola dock qvarstanna. Närmare berättelse föreligger om Rocheforts senaste uppträdande i lagstiftande kåren vid frågan om de spanska flyktingarnes utvisande. Han slutade neml. sitt föredrag med att patetiskt utropa: Det är blott en sak, som I frukten, och det är republiken; hon är nära, och hon skall hämnas 0ss alla, både fransmän och spanjorer. Härtill genmälte inrikesministern de Forcade la Roquette med kraftig betoning: Man säger, att republikens timme är i annalkande, och det sade man ju redan för flera månader sedan; men regeringen är besluten, att, så fort man skrider till handling, låta dem, som angripa henne, känna deras vanmakt. De österrikiska tidningarne ha ännu intet att förmäla om något afgörande i der pågående ministerkris. Antagligt är, att nya förvecklingar och upprorsförsök äro att förvänta i Turkiets europeiska provinser, hvilka ha ett visst samband med dem i Dalmatien. Åtminstone skrifves det från Wien, att turkiska trupperna i Bosnien äro beordrade att i ilmarscher begisva sig tlll Herzegowina. Enligt uppgift från Italiens hufvudstad, skulle Spaniens sändebud vid hofvet derstädes bevista det kungl. familjeråd, som skulle hållas angående anbudet till hertigen af Genua om öfvertagande af Spaniens krona. Hertigen har för detta ändamål begifvit sig till Florens. Förenta Staternas kongress har ajournerats och sammanträder åter först d. 10 Januari. I sammanträdet d. 23 d:s framlades — HE o —e —F——ö a aktstyckenaa angående förhandlingarne i Alaess bamafrågan, enligt hvilka statssekreteraren Fisch fordrat, att förhandlingarne ekulle åternl upptagas i Washington, hvartill Englands ut2 Å rikesminister Clarendon genmält: I England 3 I ha åsigterna mycket förändrats sedan sista öfverenskommelsen. Underhandlingarne i Alada bamafrågan kunna ej återupptagas förr, än England får tydligt och bestämdt veta, på je I hvilken basis Amerika vill underhandla. Engd. land är villigt att förändra sina lagar i så dmåtto, att derigenom dylika fall kunna för N I framtiden förekommas. ar Det kan ej nekas, att detta svar är båon de värdigt och bestämdt, isynnerhet ester Re0. verdy Johnsons fargelika nppträdande å den i) amerikanska unionens vägnar. oP. 5. Enligt de i går anlända franska tidninch garno arbetar man i LTuilerierna mycket på ed skapandet af den nya ministeren, ehuru det ns nes, såsom vid alla vigtigare systemförän dringar, möta ej få svårighetor. Furst Latour dAuvergne har utbedt sig betänketid; mer skulle han vara med bland de afgående, si lär det vara meningen, att Chasseloup Lau Ö2. 11 —