Göteborgsposten – 23 december 1869, sida 1

— —————— ——A Göteborg. D. F. Bonnie —— ?dFs— ——— — — en tillväxt så att antalet deraf, som för är 864 utgjorde 1384 och under detta och fölande fyra åren i medeltal 1583, för innev. r stigit till 1873 och innan årets slutantagigen kommer att uppgå till nära 2000. De afgjorda målen utgjorde vid årets början 1019 ch komma vid årets slut troligen att utgöra ngefär 1140. Balansen har således, qoaktadt lofrätten under första halfåret arbetat på sex fdelningar, ökats. Huru skulle det gå, om ndast fem divisioner under nästa år skulle köta göromålen? Krigsvetenskapsakademien har för hästk. är uppställt följande pristrågor: 1. Hvilket inflytande kan det nya snabbskjutande bakladdningsgeväret komma att utöfva på taktiken? 2. IIvilket är det lämpligaste skjutvapnet för svena kavalleriet? 3. Hvilket material och hvilket tillverkningssätt är fördelaktigast för Sverige att besagna vid anskaffning af gröfre refflade kanoner? l. Ilar infanteriets och artilleriets taktik undergått, i följd af de nyare eldvapnens införande, någon sådan förändring, som påkallar införandet af s. k. bataljons-kanoner, och, om så är förhållandet, hvilka J fi fordring böra på en sådan kanon ställas? 5. I d hvilket förhållande böra olika ammunitionsslag ingå A h i faltartilleriets utredning? 6. Huru böra permaN nenta verk ändamålsenligast anordnas i så beskaffad I 0 bergig och småbruten mark, som flerestädes i Sve-Jf. rige och särskildt på Stockholms södra sida före-JI komma? 7. Hvad fordrar krigskonsten på sin nuvak rande ståndpunkt af en armes ingeniörtrupper och åt huruledes kan en sådan fordran inom svenska ar-l måcn bäst fyllas? 8. Huru böra vridbara jernblinI deringar för fästningsartilleri, lämpade efter olika NA förhållanden inrättas? 9. Ilvilka tillförlitliga höjdBestämmelser finnas i Skandinavien och i hvad mån 7 kunna de lemna begrepp om Sveriges höjdbildning? t 10. Huru stor sjukvärdspersonal kan och bör anskafI: fas vid svenska armöens försättande på krigsfot och I huru borde en sådan ordnas? 11. Ilvilka kanoner : äro numera de lämpligaste till sin bestyckning å l Sveriges kustfästningar och krigsfartyg? 12. Kunna undervattensminor, med den utveckling minsystemet 1 nu eger, i väsentlig mån bidraga till försvaret af I våra skärgårdar och inre segelleder samt huru? 13. Hvad begrepp bör fästas vid det nu ofta förekommande ordet folkbeväpning? Och hvad sanning ligger i åsigten att Sverige bör grunda sitt försvarsväsende på folkbeväpning och utveckla sin militärorganisation i denna riktning? 11. Hvad inflytande bör den allmänna värnepligtens vidsträcktare tilllämpning komma att utötva på krigsbildningen. Akademien emottager äfven med nöje skildringar af personliga erfarenheter, vunna under strider och fälttåg i de senaste krigen, och lemnar för öfrigt fritt åt författare att välja ämnen inom krigsyötenskapens särskilda grenar till lands och och sjös. Täflingsskrifter böra före Åugusti månads slut till akademiens sekreterare vara insända, försedda med valspråk och förseglade namnsedlar. Skrifter som gillas erhålla akademiens medalj i brons eller guld, allt efter den större omfattning och utmärktare förtjenst de anses ega. Ny metod för smärtfria operationer. I svenska läkaresallskapet hölls nyligen ett föredrag af d:r Anton Nyström om qväfoxidulen eller lustgasen som döfvande medel. Ur A.-Bl:s redogörelse för detta föredrag, hvars ämne utan tvitvel är af intresse icke blott för läkare, utan äfven för allmänheten, meddela vi följande utdrag: Under min vistelse i Paris sistförflutna sommar, yttrade d:r Nyström, erbjöds tillfälle att studera lustgasen som döfvande medel. Dentisten George skamerikanare) hade inbjudit läkare, att hos honom se experimenter dermed utförda. Han hade gjort början med sin 19-årige son, en 40 års man, en ung dam, en 42-årig militär, sig sjelf m. fl. de mest olika konstitutioner, på hvilka alla temligen svåra tandutdragningar fullgjordes, utan att patienterna förnummit det ringaste. Som jag måste skaffa en lämplig patient, på hvilken hr George lofvade gratis göra en tandutdragning, medförde jag en dag en ung svenska på ett par och 20 år, som efter en längre sjukdom ännu var af något klen helsa och i allmänhet något nervös. Gasen inandades under en half minut i 15 inspirationer, hvarpå patienten var fullständigt känslolös; en stor, särdeles fastsittande kindtand utdrogs ögonblickligen derpå, sedan munnen fixerats i vidöppen ställning medelst en sorts skrufvinkel. Patienten bibehöll ögonlocken öppna hela tiden samt ansigtsuttrycket temligen oförändradt, så att man endast medelst vidrörande af hvitögat kunde öfvertyga sig om den fullkomliga känslolösheten. Hon vaknade efter ungefär en half minut på en högljudd tillsägelse att spotta ut; och efter ytterligare en halt minut var hon åter vid sina sinnens fulla bruk. Hon föll då i en nervös gråt; sade sig ha drömt något alldeles dunkelt, men som ej motiverade gråten; hade ej haft aning om, hur och när hon blef insöfd och ej känt det minsta; hon trodde, att tanden ännu satt qvar och menade, att hon möjligen derför gråtit. 11 minut hade sålunda åtgätt för hela proceduren, som hvarken omedelbart efter eller längre fram på dagen förorsakade någon sorts obehag. Då hon några veckor derpå lät en annan tand utdragas på samma vis, gick allt lika lyckosamt med undantag af någon hufvudvärk och illamående efteråt, som dock snart försvunno. Resultaten af hr Georges och andra dentisters försök voro desamma, d. v. s. dylika eftersymptomer äro ytterst sällsynta. I allmänhet atgår 1—1 minut med omkring 20 inspirationer för insöfningen och sker uppvaknandet ungefär efter 20—30 sekunder, så att operationen går på 13 högst 2 minuter. En och annan hade känt, att tanden utdrogs, men någon smärta hade aldrig försports. Man anser, att hos starka personer pr ceduren godt bör kunna förnyas två gånger efter hvarandra med en stunds mellantid, men att rådligast dock är att blott göra en på en dag. Å.Dl. säger sig ha försport, att d:r Nyström tänker sätta sig i förbindelse med en af hufvudstadens mest framstående dentister, som äfven intresserar sig för saken, för att sålunda tå medlet infördt i praktiken derstädes. Rättelse. I den i gårdagens nummer före kommande artikeln Handelsunderrättelser, andra s al ten, trettonde raden uppitran, står: förhöjning; läs