Göteborgsposten – 23 december 1869, sida 1

ych dömdes Hagberg att för den begångna förseelsen )ota 45 rdr, hvarjemte han förklarades förlustig sina hykterhetsvärdshusråttigheter samt ålades erlägga utkäankningsafgift med 50 rdr och ersätta de i målet nörda vittnena. Rådhusrätten. Missbrukadt förtroende. Igår fortsattes den af oss förut omnämnda rättegången mellan f. stadstjenaren P. Pettersson och kronofogden L. J. Hedenskog. Som bekant har Pettersson yrkat att hr Hedenskog, enligt ett af denne utgifvet och i Petterssons ego befintligt diarieberis för en revers å 13.300 rdr, hvilken han af Pettersson för exekutiva åtgär ders vidtagande emottagit, men sedermera, då e kutionen blifvit återkallad af fordringsegaren, åt ställt till rätter man — skulle till honom redovisa denna revers eller utbetala beloppet jemte ränta. Af de igår hörda vittnena berättade: öfverskulten Alfr. Almen och exekutorn Å. L. Kullgren, att de sommaren 1868 gjort en förteckning öfver Petterssons lösörebo på grund af ett utslag å Pettersson å omkr. 600 rdr, men hade Pettersson då icke såsom tillgång uppgifvit ifrågavarande 13,300 rdr. Ilr Kullgren berättade dessutom att han haft till indrifning å Pettersson dennes konmunalutskylder för 1867, uppgående till 12 rdr 96 öre, men då PP. befunnits sakna tillgång till desammas gäldande hade dessa utskylder blifvit afkortade. Dessutom hade hr Kullgren fått förordnande att, sedan Pettersson af. Magsstraten blifvit afsatt. som exckutor, indrifv:a obetalde kommunalutskylder enligt den restlängd P. förut innehaft. Omkring 20 personer hade dock till Pettersson erlagt dessa utskylder uppgaende till omkring 800 rdr och förevisade af P. utfärdade qvittenser derå, men härom hade ingen anteckning ar P. gjorts i restlängden. En del at dessa penningar hade P. dock kort före den tid hr Kulgren haft redovisningsskyldighet, öfverlemnat till honom. Flera al Petterssons f. d. kamrater förklarade att såväl de som äfven, efter hvad de trodde, Pettersson brukat emottaga större och mindre skuldsedlar till indrifning utan att derför lemna något qvitto till de personer af hvilka de emottagit desamma. De trodde icke att Pettersson kunde vara egare till den ifrågavarande reversen. Stadstjenaren 0. T. Bergendahl berättade dessutom att han för ett par år sedan af sterbhusnotarien Brusewitz fått i uppdrag att indrifva räntan å meranämnda belopp 13,300 rdr och hade han för sådant ändamål af hr Brusewitz fått emottaga såväl originalreversen som magistratens utslag å densamma. Dessa handlingar hade han vid ett tillfälle visat Pettersson, som då uttryckt sin förvåning öfver att hr Hedenskog kunnat utlemna desamma till någon annan, då han (Pettersson) ännu innehade hr Hedenskogs diariebevis. Pettersson hade derjemte yttrat sin förtrytelse öfver att hr Brusewitz vändt sig till Bergendahl, då förut han haft denna affär om hand. lr Hedenskog begärde uppskof, med målet för flera vittnens hörande, bland hvilka han nämnde m-lI Charlotte Claösson, hvilken f. n. är sängliggande sjuk. Med bifall dertill bestämde rådhusrätten att målet åter skulle förekomma d. 12 nästk. Januari.