Göteborgsposten – 22 december 1869, sida 2

en ) jorden, så skall utan tvifvel dennakjulhelsning bi g. draga till att ytterligare stegra den redan förut hög ra stämningen. rEmellertid ha franska rentes icke kunnat bibe li hålla den kurs öfver 73, som de några dagar egde u sutan något, ehuru obetydligt, sjunkit under denn: m punkt. Liknande är förhållandet med de flesta öf 38-riga länders fondpapper, och är anledningen härtil n, att söka i rent finansiella omständigheter. Åtskillig: 4 innehafvare at statsobligationer begagna sig nemlin I gen af den höga kursen för att realisera, hvilket så st i mycket mera måste inverka till prisfall, som å an tt dra sidan en förestående förhöjning emotses. ISåväl i Frankrikes som Englands bank ökar sig D likval metallförrådet fortfarande, utgörande veckans förökning för den förra 15,624,900 fr. för den se5 nare 399,500 Å. Det låter vid sådant förhållande tänka sig att de omnämnda profetiorna om förhöjning af diskonton skola komma på skam. Det lilla hertigdömet Gotha ernar nu äfven ställa sig i de lånande staternas led och har utfärdat inbjudning till .Subskription å ett lån stort 1,400,000 thlr. Emissionskursen är 973, rantesatsen 5 och mottages teckning hos huset Rotschild i krankfurt m. fl. Från och med d. 1 April 1873 skall inlösen af obligationerna ske med ett årligt belopp af minst 1 2 af ursprungliga lånesumman. Inlösen sker genom utlottning och till parivärde. Det Bayerska lånet å 18 mill. gulden, om hyilket vi förut talat, har ändtligen blifvit afslutadt. Tvenne konsortier af bankirer och penninginstitutioner täflade om att öfvertaga detsamma; i spetsen för det ena af dessa stod huset Erlanger, i spetsen för det andra huset Rotschild. Koncessionen tilldelades det förra, och utgör den kurs, till hvilket konsortiet öfvertagit lånet 9013. Vi hafva icke sett räntefoten uppgifvas, men förmodligen har denna varit 11 v. Ninistern Magne har till kejsaren ingifvit en rapport, som ställer den franska finansförvaltningen under de senare åren i en mycket fördelaktig dager. Den sräfvande skulden, som d. 1 Juli 1868 utgjorde 1050 mill. fr. har nu blifvit reducerad till 818 millStatsräkenskaperna för 1868 visa ett öfverskott af 18 mill. och antages detta för nu löpande år med säkerhet komma att utgöra 55 mill. Till lika belopp tros äfven nästa års öfverskott skola stiga och har ministern redan på förhand föreslagit att sex mill. af detta skulle tilldelas fonden för allmänna arbeten, hvilken derigenom skulle komma att växa till 60 mill fr. Samtidigt har staden Paris envaldige finansmi. nister, hr Haussmann, afgifvit en compte rendu för stadens finansförhållanden under sjuttonårsperioden 1853—1869. Under denna period ha Paris ordinarie inkomster utgjort 1795 mill. fres, dess ordinarie utgifter 993 mill.. hvadan öfverskottet utgjort 802 mill. Stadens extra inkomster (för försäljning af byggnadstomter m. m.) ha belupit sig till 83,498,000 fres. Men under samma år ha på kommunala företag 2,117,752,000 fres blifvit använda och således en skuld på något öfver en milliard uppkommit. Kommunens budget för nästk. år upptager inkomster till 171,530,000 fres, utgifterna till 134 mill., öfverskottet således 374 mill. Slutligen föreslår hr IIaussmann ett nytt lån på 250 mill. fres. Preussiske finansministerns förslag till en konversion af en del af statsskulden har nu blifvit gilladt såväl af deputeradekammaren som af herrehuset. I anledning af de besparingar, hvilka finansministern med visshet antager härigenom skola kunna göras, har han inlemnat en supplementarbudget, som företer ett litet plus å 300,000 thlr, medan hans förut framlagda hufvudbudget slutade med ett betydligt deficit. Vårt land har, såsom ryktet länge haft att förmäla, att emotse en statsbrist för innevarande år Stockholms-Postens vanligen väl underrättade skriftställare i ekonomiska ämnen uppgifver densammas belopp till endast 400,000 rdr. Skulle tillika hans uppgift att den härleder sig från en minskning i bränvinsmedlen bli bekräftad, så innebure detta förhållande tillochmed en anledning till fägnad, för så vidt man deraf finge sluta till en minskning äfven i bränvinskonsumtionen. Möjligt är likväl att förminskningen i den inhemska produktionen fullt upp. väges af en förökad import på dels laglig, dels olaglig väg, och i sådant fall vore naturligtvis intet vunnet. En nyttig lärdom kan emellertid detta förhållande gifva vår finansminister och vår riksdag, att nemligen vid uppgörandet och fastställandet af budgeten icke beräkna inkomstposterna för högt. Ty befintligheten af en statsbrist, huru obetydlig den än må vara, skaffar oss kanske indirekt större förluster genom den skada den tillfogar Sveriges kredit i utlandet, än genom de skattebidrag som måste upptagas till dess fyllande. GÖTEBORG d. 21 Dec. Vid 8. vind hade vi i Söndags storm och snöslask och sedermera har väderleken för det mesta varit mulen om dagarne, hvaremot nätterna voro klara vid lindrig frost. Vinden har i veckan hällit sig S. och SV. och luften har varit nästan så mild som om våren hvadan ov 2 JR kn KR Kr fi Loa