Göteborgsposten – 21 december 1869, sida 2

eident i statsrådet. Bekräftar sig detta rykte ty något annat är det väl icke, fastän ei stark tryckning: på senaste tiden utöfvate denna riktning på kejsaren, så skulle deraf fram gå, att kejsaren funnit gagnlösheten af att sök: åstadkomma en kombination med andra med lemmar af den gamla ministren, än sjöoct krigsministrarne, hvilka kunna qvarstå såson uteslutande fackmän. Det vore emellertid vä för kejsardömet, om så förhölle sig, ty de skulle härigenom vinna i lagstiftande kårer hela centern, ty Darws och Bussets inträde vittna om, att den venstra centern anslutit sig till Ollivier. Men en annan stor vinst skulle äfven bli den, att kejsardömet kunde för sig vinna det mäktiga orleaniska partiet, hvars organ, Journal des Dbats, redan uttalat sig på det bestämdaste för att vilja understödja kejsardömet. Detta parti är isynnerhet mäktigt, derför att det uppbäres af den s. k. bourgeoisien och inom sig räknar Frankrikes mest lysande namn inom tribunens och pressens område. Guizot har i ett offentligt bret sagt, att ordningens och den konstitutionela styrelseförfattningens vänner böra hålla tillsammans, för att kunna tillbakatränga omstörtnipgsmännen, genom hvilka Frankrikes frihet åter skulle sättas i fara. Skulle nu kejsardömet ha lyckats att kring sig samla alla dessa den konstitutionela monarkiens och den lugna utvecklingens vänner, så skulle det derigenom vara lyckligt nog, ty det skulle då kunna räkna på lifliga sympatier. Men för att kunna bibehålla denna ställning, måste kejsardömet allvarligt vilja den konstitutionela utvecklingen och afsvära för alltid hvarje sken at personlig regering. kn sannolik följd at kejsardömets insläende på denna väg skall bli den, att den s. d. orleanska konungafamiljens medlemmar skola erhålla tillåtelse att återvända till sitt fosterland, der de helt visst skola göra sig en heder af att, underkastande sig det närvarande och afstående från sina anspråk, förvärfva sig rätt att kallas goda medborgare. Tanken på Guizors delaktighet i de nya kejserliga kombinationerna återför i vårt minne denne statsmans städse visade synnerliga -mak för gittermålsprojekter inslingrade i politikens Penelopeväfnad. Skulle någon tanke på möjligheten att sammanfoga det napoleonska och det orlöanska huset genom ett giftermål finnas? Det skulle ej vara omöjligt, isynnerhet då man känner Napoleons ifriga önskan att kunna bibehålla sin dynasti på Frankrikes tron. Vid hans inträfsande död skulle en dylik allians med huset orlåans rara särdeles förmånlig, både för att möta de bourbonska legitimisterna och republikanerna. Ett töregifvet omslag i Napoleons ställning till konungaralet i Spanien kan möjligen äfven vara en bekräftelse på närmandet. Han vill neml. nu ej understödja hertigens af Genua kandidatur, utan tvärtom alldeles motsätta sig den, fastän det bör vara tydligt att numera ingen annan kandidat gerna kan komma i fråga, än den orltanske hertigen af Montpensier. Allt detta är naturligtvis ännu endast gissningar; men de bära dock så mycket sannolikhetens prägel, att de med skäl böra åter38 fvae. Franska regeringen har utvisat en del af le spanska flyktingar, som uppehålla sig i Frankrike, emedan hon kommit under fund ned att de stämpla tillsammans med de franska republikanerna, i afsigt att bilda de ronaniska folkens Förenta Stater med republiansk författning. I England har den 85-årige amiralen ohn Gore aflidit. Han ingick redan år 1799 sjötjenst. Han deltog år 1807i belägringen 1 Köpenhamn och 1809 i blockaden af San F )omingo. m Ett oväntadt behof af en ny reform gör I ft. ig nu gällande. Enligt hvad man försäkrar, p kulle neml. baron Rothschild blifvit kreerad C Il peer of England denna gång, om han icke k: ;ötts af en liten svårigheti afseende på edens in1 läggande, Medlemmarne af ötverhuset svära k: eml., då de göra der sitt inträde, vid en ristens sanna tro! I underhuset ha judarne I bl :dan inträngt; de skola väl, och med rätt, . ven finna väg in i öfverhuset. sk Första bandet af lord Palmerstons biografi, gi sir Henry Bulwer, sammanskrifvea etter faI de iljpapper och statsmannens dagbok, utkomII. er i dessa dagar i den engelska bokhandeln. ge Försök ha nu börjat anställas med gamla de utoa 68:pundiga kanoner, refflade efter Palzers system. 400 kanoner ha för amiralitein ts räkning redan ändrats på detta sätt, och ba n de visa sig motsvara ändamålet, skola äfoc n några tusen kanoner omändras för kust-r51 sästningen. hä Det kinesiska biblioteket i British Muna um har nyligen riktats med mer än 1100 ref nd af klassiskt och historiskt innehåll. En nesisk lärd vid namn Wang Taou hade fört ne m till England, för att dermed biträda den bel re sinologen d:r Legg i utgifvandet af hans rin versättning af de kinesiska klassikerna. Efnin som nämnda båda herrar skola återvända ) I Kina, ha de erbjudit samlingen åt Pritah