Göteborgsposten – 18 december 1869, sida 1

Göteborgs samhälle. Slut derföre med alla surmulna grimaser både i det ena och det. andra hänseendet! Göteborg d. 18 December 1869. Nya Teatern. I morgon uppföres för första gången det länge väntade skådespelet Skrattmenniskan, dramatisering efter Victor Hugos roman af samma namn. Denna roman innehåller, såsom allmänt bekant, flera ytterst effektfulla momenter, hvilka af den svenske bearbetaren, som lär vara skådespelaren vid härv. teater, hr Österberg, otvisfvelaktigt begagnats, för att göra stycket till ett storartadt drama, rikt på intressanta situationer och fängslande handling. Rollerna äro på följande sätt fördelade: Gwynplaine (Skrattmenniskan) hr Österberg ; Ursus hr Åhman; Dea fru Boström; Josiane m:ll Abery; drottning Anna mill Hammarstrand; lord David Dirry-Moire hr Vagner, och Barkilphedro hr Pettersson. Utskänkningstiden för spirituosa. Kgs bfhde har, i likhet med Magistraten och Stadsfullmäktige, beslutat att utskänkning af spirituosa må ega rum intill kl. 12 på natten alla dagar utom dagen före Sönoch högtidsdagar, då tiden inskränkes till kl. 11 på aftonen. I1Iundmunkorgarne. Magistraten har i går, med anledning af den från Sundhetsnämnden derom gjorda framställning, upphäft påbudet om u elopande hundars förseende med munkorgar. valförrättningar. Inför Magistraten förrättades i går följande val, nemligen: Till fullmäktige vid härvarande handelsförening för 3 år, från början af det nästkommande, återvaldes samtlige, hvilka voro i tur att afgå, neml.: hrr C. J. Brusewitz, J. W. Wilson, Pontus Furatenbery och M. E. Wern. — Vid Fabrikstöreningen utsågos: tre fullmäktige fö: 3 år, från nästk. års början, noml. hrr Julius Lindström, D. O. Francke och J. A. Colliander ; en fullmäktig för 2 år, intill 1871 års slut, hr Aug. Röhss; två suppleanter för nästk. år: hrr C. F. Wahlgren och J. E. Levisson samt två revisorer för innev. år: hrr C. D. Eggers och J. A. Wennerberg J:r. Åugf. Sven Renström, kapt. Höglund, anlände hit i går på sin första resa, medtö rande last från Bergen, bestående af 2900 t:r sill och 1000 lgg. fisk. Fartyget har visat sig vara särdeles ändamålsenligt för traktfart å aflägsnare farvatten. I Norge vann det synnerligt bifall och lärer kapt. Höglund fått i uppdrag att för norskt rederi beställa en dylik ångare. Sven Renström kommer, sedat lasten lossats, om naturhinder ej inträffa, att afgå till Trelleborg tör att der intaga spanmålslast på Holland. Fartygsförsäljning. Vid i går å auk tionskammaren hållen auktion inropades sluparne Carl Johan och Delfin af kamrer J. W. Blomn i Arvika, den förre för 800 den senare för 700 rdr. Högsta Domstolens utslag i målet mellan her Dickson C:o och öfverjägaren G. E. Lind. I en till kga bfhde i Vesterbottens län d. 17 Juli 1867 afgifven rapport hade öfverjägaren Lind mot delegarne i firman J. Dickson C:o i deras egenskap af egare al Baggböle sågverk, uttalat omdömen hvilka mot deras heder som affärsmän voro förgripliga. En stor del af landets press instämde, på grund af denna rapport, i de ut talade omdömena, och tillät sig afven förebrå elser mot Göteborgspressen derför att den icke deltog i skränet. Vi yttrade i anledning deraf, att i en så vigtig angelägenhet som denna, der flera aktade personers heder kunde lättsinnigv blottställas, vore det en offentlig organs pligt att afnålla sig från hvarje otidigt utalando af eget omdöme, innan någon bevisning ännu framkommit. Delegarne i ofvannämnda firma väckte sedan åtal mot hr Lind, i det de ställde honom till ansvar för ärekränkande beskyllningar. Ändtligt afgörande i målet har nu skett genom Högsta Domstolens d. 11 Nov. fällda utslag, hvilket vi här meddela, sedan vi först erinrat derom att målsegarne sjeltve i sin inlaga hade anhållit, det straffet måtte sättas så lågt som möjligt, i det de antogo att Linds uttryck i rapporten tillkommit mera af obetänksamhet än af argt uppsåt. Högsta Domstolens utslag är af följande lydelse: K. M:t har i nåder låtit sig föredragas ofvanberörda underdåniga besvär; och som hvad Lind uti omförmälda skrift argående klaganderne anfört icke kan, med afseende å anledningen till och ändamålet med skriftens afgifvande, anses hafva tillkommit i sådan afsigt, som uti S5 7 och 5 af 16 kap. strafflagen förutsättes såsom vilkor för tillämpning af något utaf dessa lagrum; men skriftens innehåll i hvad klaganderne rörer dock uppenbarligen är för dem förolämpande samt denna ärekränkning skett å ort och sätt att densamma väckt synnerligt uppseende, pröfvar K. M:t, med ändring af hofrättens utslag, rättvist på det sätt bifalla klagandernes i målet förda talan, att Lind, enligt 9 i nämnda kap., fälles till ansvar, som, med anledning at hvad för öfrigt i målet förekommit, skäligen bestämmes till femtio riksdalers böter. Det vederbörande etc. Då K. M:t numera genom sitt utslag fällt Lind till böter för den ärekränkning, hvartill han genom åberopade utslaget gjort sig skyldig, samt Lind, oaktadt han i det väckta åtalet haft en tvingande anledning att söka åtminstone i någon mån bevisa de påståendan hvarigenom han sökt förnärma aktade