Göteborgsposten – 13 december 1869, sida 2

lösryckt splint, som dervid från tornväggen lösslites och kringkastas. För sin egen del uttalade frih. Palmstjerna den åsigt, att då det nu visat sig, att åtminstone på sjögående fartyg några så starka panSarsidor icke torde kunna konstrueras, att ju ej nutidens grofva refflade artilleri med lätthet kunde genomskjuta dem, det då också syntes honom naturligast, att man lade bort ett skyddsmedel som visat sig kraftlöst och i stället återginge till träfartyg, åt hvilka skulle gifvas den största möjliga snabbhet, på samma gång man bestyckade dem med det kraftigaste artilleri, de med fördel kunde bära, hvarigenom de på samma gång skulle sättas i tillfälle att, der omständigheterna så fogade, med en förstörande verkan uppträda mot en bepansrad fiende och tillika genom sin snabbhet så väl undandraga sig en strid, då denna ej tycktes kunna blifva gynnsam, som ock att under en strid genom sin rörlighet försvåra om ej rent af omöjliggöra fiendens förmåga att träffa. Afven i fråga om skärgårdsförsvarets ordnande uttalades samma äsigt, att nemligen detta borde grundas på rörlighet och kraftigt artilleri, äfven om man dervid skulle nödgas underkänna värdet af våra nuvarande pansarfartyg, hvilka deremot vid hamnförsvaret torde kunna ega sin användning. Slutligen bad tal. att få nämna, att de åsigter han sist uttalat icke måtte uppfattas såsom någon ens i hans egen tanke absolut vinst, utan hade han uttalat dem hufvudsakligen i det syfte att derigenom från deras sida, som gjort sjöförsvaret till sitt lefnadsyrke och således vore med hvad dermed sammanhänger fullt förtrogne, kunna framkalla någon diskussion i ett ämne, som för hela landet vore af så stor vigt, hvarföre han äfven hoppades att sällskapets ledamöter vid något blifvande sammanträde skulle från detta håll höra något meddelande. Efter detta föredrags slut uppträdde hert. af Östergötland för att med några ord dels angifva sina tankar rörande de af förre talaren påpekade förhållanden, dels också delgifva sällskapet ett förslag till konstruktion af pansarfartyg, som blifvit uppgjordt i samråd med verkmästaren vid Motala varf hr Olsson och en konstruktionsofficer; dervid likväl sjelf fästande ett stort frågetecken vid detta förslag, som endast utgjorde ett utkast, upprättadt med anledning af årets skjutförsök vid Finspong. Ingen borde — yttrade prinsen — misstänka tal. för några ljumma känslor i fråga om de gamla flytande ekvallarne, men han bad att få erinra om, att just en af deras största olägenheter, neml. deras svaghet mot granateldens förstörande verkningar, i ännu högre grad än förr, nu vore gällande. Den största fart hvartill ett fartyg kunde uppbringas vore 16 knop, hvilket utgjorde 1600 fot i minuten, hvarför också ej ens ett sådant fartyg skulle kunna nog hastigt draga sig tillbaka ur elden, utan att under sin reträtt kunna träffas af minst 4 skott från en monitor, och dessa skulle med den förödande verkan nutidens grofva granater utöfva vara mer än tillrä liga för att förstöra träfartygen. Till krigsbruk skulle tal. således ej vilja förorda dessa. Ännu sämre vore det bestäldt med tornfartygen sådana de hittills blifvit bygda. Monitornstornet kunde med ett skott genomträngas och dermed vore fartygets öde afgjordt, ty förstörelsen derinom skulle blifva oerhörd, och med detta enda skott skulle man på en gång träffa så att säga dess hjerna, hjerta och lungor, ty det inneslöt både den styrande viljan, den verkande kraften och vilkoret för besättningens förmåga att andas. Tal trodde, att man vid konstruktionen af krigsfartyg borde ställa sig på befästningskonstens grund. Der hade man genom sluttande Jordvallar skyddat fästningsmurarne mot verkan af det fiendtliga artilleriet — här borde samma syfte vinnas genom användning af lutande pansar. Derefter framlade talaren ett par projektritningar, innehållande yttre konturerna till de fartyg, tal. tänkt sig, såsom möjligen nog starka och tillika nog rörliga för att uppfylla de anspråk, man numera å dessa krigsmaskiner måste uppställa. De visade hufvuddragen af en monitor, men med väsentliga förändringar, i det att styrhuset blifvit borttaget, väggarne i tornets öfre tredjedel blifvit dragna i 45 graders lutning och förstärkta till en tjocklek som skulle i skottets riktning motsvara en tjocklek af 20 dec-t. — Vid foten af denna lutande vägg vidtog en i 17 graders vinkel sluttande fortsättning af pansarklädnaden och ändtligen var denna sluttning förenad med fartygets kant genom glacin af 4—6 graders lutning, så att föreningen af dessa med olika lutning uppförda pansar bildade en, utifrån sedt, konkavlinie, genom hvilken konstruktion man hoppades vinna den fördelen att en träffande granats genombrytande kraft skulle, efterhand som den glede mot dessa ytor, kunna afledas — allt under förutsättning att projektilen ej träffade pansaret med sjelfva spetsen utan med någon af sina orginala eller cylindriska delar. Genom den lutning alla ytor erhållit skulle pansaret öfverallt i skottets riktning erhålla en tjocklek af 20 dec.-t. utan att dock detta fartyg genom den ökade pansarstyrkan skulle få ett mer än 3 tum djupare läge än vår fjerde monitor. — Tal. bad i likhet med den föregående att ingen skulle antaga detta förslag såsom något ens från tal. synpunkt fulländadt eller kanske ens tillämpligt, men om det innebure något godt, vore han glad åt att hafva fått uttala det. Egendomshandel. Brodda egendom i Wemmenhögs härad lär i dagarne, berättar Lunds W:d, blifvit af egaren, ryttmästare B. Trolle, försåld till frih. N. Trolle å Trollenäs och kammarherre C. A. Trolle på Klågerup för en köpesumma at 300,000 rdr imt. Den vid Stortorget i Ystad belägna, sterbhuset efter aflidne konsul Ad. Hemberg tillhöriga gård, har å offentlig auktion inropats tör 41,000 rdr at den aflidnes broder, possession. Fritz Hemberg på Smedstorp. Svenska akademien har, bland innev. års tällingsskrifter i Skaldekonsten, med an dra priset utmärkt n:o 17 Sigurd Olofsson, dram i fyra akter, med valspråk: Den gamla tiden är mig kär, Den gamla Carolinska tiden. E Tegner. Vid namnsedelns öppnande befanns denna allenast innehålla ett tänkespråk, men Dag. Nyh. säger sig ha erhållit det meddelande, att det prisbelönta dramat lär vara författadt af studeranden at Smålands nation vid Upsala universitet Ludvig Eesesn. Riksbankens ställning. Veckorapportan af d — RA — — — — — —