Göteborgsposten – 7 december 1869, sida 2

förmå mig att afstå derifrån. Jag har vandrat omkring i detta vackra landskap under de sista veckorna med min skiz-bok under armen — ibland qvardröjande en eller två dagar, då jag träffat på en pittoresk plats. Då och då har jag hyrt mig en häst för mina utflyg:er. Det är ett mycket simpelt sett att tillbringa sina fvrier, men det behagar mig. — Er smek hedrar er. Men om ni är i mitt grannskap, måste ni taga hästar från stallet på Raynham. Hvar är er nuvarande bostad? — På det lilla värdshuset vid Abbeywoodbryggan. — Fyra mil från slottet. Vi äro nära grannar, mr Carrington. Ni måste rida tillbaka med oss och dinera på Raynham. ; — Ni är mycket god, sir Oswald; men min drägt lägger hinder i vägen — — Har ingenting utt betyda. Vi ha ej några gäster hos oss nu, och jag är säker om att lady Eversleigh skall ursäkta en resandes toilett. Om ni ej är angelägen att sluta denna förtjusande skizz, påyrkar jag att ni återvänder med oss, och ni förenar er med mig i denna begäran, Honoria, eller hur? Lady Eversleigh smålog bifallande och läkaren framsade några tacksägelser. Ännu hade han blott obetydligt sett på baronetens sköna hustru. Han hade kommit till Yorkshire i afsigt att studera denna qvinna, såsom en man studerar en mörk och svår vetenskap; men han var för stor taktiker för att förråda ett ovanligt intresse för henne.