Göteborgsposten – 3 december 1869, sida 3

AnmAmiAi e. 12 skrifna ordförandeskap inom stadstullmäktiges beredningsutskott och nämnderna. Al 2 Fran Utlandet. Det synes nu vara temligen klart, att kejsar Napoleons trontal vid den sfranska lagstiftande kårens öppnande i betydlig mån klarat situationen i Frankrike. Alldenstund vi endast halt telegrafiska utdrag at detsamma, meddela vi nu här trontalet i dess helhet, så lydande: Mina herrar senatorer! Mina herrar deputerade! Det är icke lätt att i Frankrike bringa till stånd en regelbunden och fredlig användning at friheten. Sedan nägra månader tillbaka har samfundet synts vara hotaat af förstörande lidelser och komprometteradt af pressens och de allmänna motenas utsväfningar. En hvar har gjort sig sSjelf den fr huru längt skall regeringen drifva sin långmodighet? Men redan har nationens goda anda reagerat mot strafibara öfverdrifter. Vanmäktiga angrepp ha endast tjenat till att visa soliditeten i den genom nationens rösträtt grunuade byggnaden. Icke desto mindre få den ovisshet och fruktan, som råda i sinnena, ej längre fortvara, och situationen krätver mer än någonsin öppenhet och bestämdhet. Det är nödvändigt att tala utan omsvep och att högt utsäga, hvad som är landets önskan. Frankrike vill friheten, men friheten parad med ordning. För ordningen går jag i borgen (bifall). Understödjen mig, mina herrar, i att rädda friheten. Låtom oss för detta måls ernaende hålla oss på lika stort afstånd från reaktionen som från de revolutionära teorierna. Det tinnes en ärofull ståndpunkt att intaga mellan dem, som vilja erhålla allt utan förändring, och dem, som ifra efter att omstörta allt. Då jag föreslog senatsconsultan af förliden September månad, såsom en logisk följd af de förutgangna reformerna och den af statsministern i mitt namn d. 28 Juni gjorda förklaring, ville jag dermed beslutsamt inviga en ny era för försoningen och tramätskridandet. I det j understödjen mig på denna väg, behöfven j hvarken förneka det förtlutna, afv äpna statsmakten eller skaka kejsardömet. Vår uppgift består nu i att tillämpa de uppställda grundsatserna, i det vi införa desamma i sagarne och sederna. De atrder, som ministrarne skola förelägga eder, ha samtliga en uppriktigt liberal karakter; om j antasen desamma, skola följande förbättringar intö Märerna skola väljas i municipalrådens midt, förutom i sådana undantagsfall som af lagen förutsetts. I Lyon såväl som inom Paris förstadskommuner skall bildandet af dessa råd öfverlemnas till den allmänna rösträtten. I Paris, der stadens intressen sammanfalla med hela Frankrikes, skall municipalrådet väljas at lagstittande kåren, hvilken redan försetts med rätten att ordna hufvudstadens utomordentliga budget. Kantonalrad skola hufvudsakligen tillsättas, för att förena de kommunala krafterna och leda deras användning. Åt generalråden skola nya prerogativer beviljas. ÄÅfven kolonierna skola taga del i denna decentralisationsrörelse. Slutligen skall en lag, som utvidgar den krets, inom hvilken den allmänna rösträtten rör sig, bestämma, hvilka oflentliga embeten som kunna förenas med en deputerads mandat. Till dessa reformer af administrativ och politisk ordning skola ansluta sig följande åtgärder at omedelbart intresse för befolkningen. län snabbare utveckling af den kostnadsfria folkundervisningen, en minskning i lagskipningskostnaderna. Tillträde till sparkassorna skall underlättas för landtbefolkningen och genom medverkan af statsskattens agenter bringas in på deras område; införande at ett mildare reglemente för fabriksbarn ch höjande af de mindre lönerna. Andra vigtiga frågor, hvilkas lösning ännu icke följt, ha underkastats noggrann pröfning. Undersökningen i afseende på landthushållningen är afslutad, och gagneliga förslag skola derur framgå, så fort den högre komitcen afgifvit sin berättelse. kn annan undersökning har inledts, neml. ang. tullarne. Utt tullagsförslag skall bli eder förelagdt, hvilket skall innehålla de allmänna tullsatser. som ej föranleda någon tvist; rörande dem, som framkallat starka klagomål inom vissa industrigrenar, skall regeringen först då göra er förslag, när hon förvärfvat sig all den insigt, som skall behöfvas för att sprida ljus öfver edra rådslag. Berättelsen öfver rikets ställning visar ett gynsamt resultat. Affärerna ha ej afbrutits, och de indirekta skatterna, hvilkas naturliga tillväxt är ett bevis på välstånd och förtroende, ha hittills gifvit 30 millioner mer, än under förlidet år. De löpande budgeterna förete betydande öfverskott och 1871 års budget skall medgifva en förbättring af flera grenar i statsförvaltningen och lemna tillfälle att gifva lämpliga anslag till allmänna arbeten. Men det är ej nog med att föreslå reformer, att införa besparingar i finansförvaltningen och skapa en god förvaltning; det är äfven af nöden, att genom en klar och fast hållning visa, att ju mera vi utvidga den liberala banan, desto mera beslutna äro vi, att hålla samfundets intressen och förtattningens grundsatser oantastade och öfver alla angrepp. En regering, som är den nationala viljans legitima uttryck, har pligt och makt att förskaffa densamma aktning, ty hon har för sig rätten och styrkan. Då mina blickar sväfva från det inre af landet ut öfver våra gränser, lyckönskar jag mig öfver att se, att de utländska makterna stå i vänskapligt förhållande till os Furstarne och folken önska freden och sysselsätta sig med civilisationens framåtskridande. IIvilk ebråelder man än kan göra ån 1 h