Ärfvingen till Raynham. Af M. E. Braddon. (Förf. till -Lady Audleys hemlighet m. fl.) Öfvers. från Engelskan. — Något mycket allvarsamt, upprepade flickan och såg på sin välgörare med förvånad min. Ah, jag tror mig kunna gissa hvad ni ämnar säga, tillade hon efter ett ögonblicks tvekan; min musikaliska uppfostran är nu tillräckligt långt framskriden för att jag skall kunna taga ett första steg på den bana ni önskar att jag skall beträda. — Nej, Honoria, ni misstar er, svarade baroneten allvarsamt; jag är så långt ifrån att önska påskynda er musikaliska uppfostran, att jag tvärtom ber er öfvergifva all tanke på att bli offentlig sångerska. — Öfvergifva att tänka på att bli offentlig sångerska! Ni ber mig derom, sir Oswald — ni som så ofta sagt mig, att alla mina förhoppningar för framtiden berodde på huru jag odlade den konst jag älskar? — Ni älskar således er konst mycket, Honoria? — Mer än jag älskar sjelfva lifvet. — Och det skulle utan tvifvel förorsaka er en djup sorg att afstå från tanken på operan — att öfvergifva er dröm om att bli offentlig sångerska? Å) Forta fr N.a 270