A En konstitutionel fraga. Till Red. af Göteborgs Poston. Man har mycket klandrat regeringens sorhäållande, att först 6 månader efter riksdagens slut uti konseljen behandla frågan om teatercensurens afskaflande. samt, då man slutligen kommit så långt, remittera frågan till landshötdingeembetena för att inhemta deras mening, hvilken myndighet återigen erhållit en obegränsad frist att inkomma med utlåtande, en liberalitet å regeringens sida, som tillåter den kanske icke obefogaae gissningen, att meningen torde vara att så småningom få hela frågan i tysthet begrafven. Detta klander är utan tvifvel rättvist, men fullt konseqvent handlar man icke då man beifrar regeringens uraktlatenhet gent emot representationen i afscende på ett jemförelsevis nyare beslut, men lemnar å sido den omständigheten, att ännu hvilar hos regeringen ett Rikets Ständers beslut, som ännu icke blifvit i konseljen inför konungen föredraget, nemligen beslutet om Carolinska institutets likställighet med de medicinska fakulteterna i Upsala och Lund. Detta förfarande at den föredragande minister, inom hvars departement denna fråga faller, utvisar en så bristande aktning gent emot representationen, att något motsvarande icke kunde inträffa i ett land der det, konstitutionella statsskicket blifvit en sanning. Det är icke troligt att t. ex. i England, denna mönsterstat för konstitutionella riken (icke i anseende till formerna utan andan) en minister skulle våga lägga i dagen en sådan missaktning mot den lagstiftande statsmakten, som här oanmärkt kan passera. Skulle här berörde fråga en gång avancera så längt att blifva föredragen i konseljen, vore det fullkomligt i contumen att infordra de akademiska konsistoriernas i Upsala och Lund utlåtande, för att sedan, efter det dessa myndigheter begrundat saken några ar och derpa afåifvit ett utlåtande, om hvars beskaslenhet intet tvitvel kunde uppsta, två sina händer och icke latsa om liikets Standers beslut. Manne icke tiden är inne, att en gång fr denna sömnaktiga procedur, att alltjemnt hanskjuta riksdagens beslut till underorunade myndigheters pröfning? — ett fortsatt dylikt förfarande kan icke undvika att synas för representationen nedsättande. Uti de anmärkningar, hvartill regeringens dröjsmål i teatercensur-fragan föranledt, har imsändaren funnit en anledning att i dessa rader påpeka huru en minister utan påföljd kan i många år undandr. sig att till föredragning i konseljen anmäla ett r dagens beslut.